- Project Runeberg -  Solen i Karlstad : eller "Jänta å ja" /
293

(1904) [MARC] Author: Gunnar Örnulf - Tema: Värmland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 22. Resesjön

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Hvilken storslagen utsikt från gränsstenen på Baldersbergets
topp i vår- och sommartider!

En massa svenska och norska kyrkor skymta därifrån fram
som hvita änglar i de fjärran mamredslunderna.

I löfskogens dräkt träda södra Värmland och Dalsland fram,
i barrskogens dräkt det norra och västra Värmland samt Norge.
I klaraste luft kunna upptäckas mörka moar i Värmlands aflägsnare
delar liksom äfven fartyg och master på den vidlyftiga och
blanka Venern.

Och djupt därnere vid Baldersbergets fot hvilar Resesjön.

Man vill svindla, när man blickar dit.

Man tycker, att en röd färgton skimrar öfver vattenytan.

Det är synfantasi måhända i följd af den brant stupande
höjden och sjöns djup.

Helt visst har Baldersberget och Resesjön varit kända i
hednatid under Olof Trätäljas dagar. Ja, alldeles säkert har
Baldersberget då varit en ättestupa och sjön därnere vid bergets fot den
stundom stilla, stundom svallande grafven. — Ja, helt visst
kastade dyrkarna af Tor och Oden sina afskedsblickar öfver
hemmens nejder från Baldersbergets spets. De lågo där, närmare och
fjärmare, dessa myter, såsom uppslagna lefnadshistorier, än i grönt,
än i gult och än gående i rödt, än i hvita fasoner: Vårens,
sommarens, höstens och vinterns.

Där uppe på Baldersbergets platå offrade man, där dansade
man till gudarnes ära och så störtade man — »leende vill jag
dö», var ju fädrens valspråk — dit ned, där sjön väntade med
vågornas hvita svepningsdräkter. —

Grannfolken — folken från höjderna — stötte här samman
under fejd. — Blef så fred, och så blef gränsstenen
uppsatt där.

Sagor hviska här från berg och sjö, från skog och spejande
vidder, från himmelen blå. — Men numera hitta få personer fram
till Resesjön.

*



Då Elsa rest från Stora Högåker tillsammans med grefve
Ludvig Lohufvud, intogs Jerker af en harm så djup, att
densamma med lätthet skulle kunnat hafva förledt honom till ett
oerhördt brott.

Han hade ej varit hemma på Högåker, då grefven och Elsa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:53:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/solenikd/0293.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free