Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 36. En örfil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
415
Kap. 36.
En örfil.
Följande morgon var det ett eget och hemlighetsfullt bestyr,
som rådde öfverallt på Venersholm.
Många planer och funderingar korsade hvarandra och fröken
Lydia kände sig mycket illa till mods, det föreföll henne, som om
hon vore en liten fluga, hvilken satt fast just midt uti nätet af
de många, hvarandra sig korsande spindeltrådarne.
Det var, som om man kämpat, disputerat och tvistat om
henne.
Men hon själf var lämnad ur spelet, så att hon skulle
endast blifva åskådarinna af den blifvande utvecklingen af hennes
eget öde.
Nog var det en säregen ställning.
Karin, fröken Lydias munviga och kvicktänkta kammarjungfru,
underrättade henne till att börja med om, att det måtte arta
sig till en märklig fest på Venersholm.
— Hvaraf tror du det? sporde fröken Lydia.
— Jo, därutaf att alla tre fröknarne Lohufvud hafva låtit
kläda sig i full gala.
— Säger du det, sade fröken Lydia bäfvande.
— Ja, svarade Karin, och inte nog med det.
— Hvad mer då?
— Jo, bud hafva blifvit skickade till flera herrgårdar vidt
omkring — — —
— Till Stora Högåker också?
— Nej, det tror jag inte, men till Funkhammar bland andra
och till Karlstad för att inbjuda en hel massa främmande.
— Grefvinnan Elsa Lohufvud på Stora Högåker är likväl
min släkting, sade fröken Lydia trotsigt. — Har du sett min mor?
— Ja, svarade Karin, grefvinnan själf har varit tidigt uppe
i dag på morgonen och ordnat om en massa saker.
— Min goda mor, suckade fröken Lydia, när hon blifvit
ensam. Det är nog tillredelser för förlofningskalaset. — Min goda
mor! Hur kan du ha hjärta att vilja tvinga ditt barn mot dess
böjelse? Hur kan du vilja hota mig med förlusten af din kärlek,
om jag ej skänker min hand åt den man, åt hvilken jag aldrig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
