509 (Solen i Karlstad : eller "Jänta å ja")

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 46. Grefvinnan Lohufvuds skuldregister - Kap. 47. Huru »Solen i Karlstad» betalar sin skuld

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

509

— Det hade varit bättre, om hon blifvit en hederlig mans
hustru.

— Du har rätt, Tilda. Mitt samvete gnager mig, då jag
tänker på, att jag störtat äfven denna människa i följd af mitt
högmod.

— Kanske hon dock höll sig uppe, sade Tilda tröstande.

— Nej, svarade grefvinnan. Sist jag hörde något om henne,
var hon en cocotte på modet bland studenterna uti Quartier
Latin.

De båda kvinnorna sutto nu tysta i den framåtrullande och
skakande deligensen. Men Tilda tänkte för sig själf:

— Min stackars matmor har på sitt samvete många skulder
att försona.

Kap. 47.

Huru »Solen i Karlstad» betalar sin skuld.

Tre år hade förflutit efter den olyckliga festnatten på
Gryningsholm, då »Lill-Ludvig» eller, som han rätteligen skulle
kallas, grefve Ludvig Lohufvud till Stora Högåker, hade slagit
grefve Conrad Stålsko nästan till döds med den tunga silfverpjesen,
som han under grälet på Gryningsholm kastat i hans hufvud,
hvarefter grefve Ludvig Lohufvud midt i natten brådskande
flytt bort.

Hur gränslöst tunga hade icke dessa tre år varit för alla,
som vistades på Stora Högåker.

Allt var så tyst, så utdödt och så enformigt på det gamla
adelsgodset. Inga bjudningar förekommo där, intet främmande
kom, inga glada och muntra röster hördes, intet skratt. Öfverallt
i de många och stora gemaken rådde tystnad, stillhet och
enslighet.

Det föreföll, som om endast sorg och tårar, saknad och ånger
voro bofasta gäster å Stora Högåker.

Hvilka lysande fester och muntra tillställningar hade ej jämt
och ständigt aflöst hvarandra på Stora Högåker under gamla
grefvens och grefvinnan Louise Lohufvuds unga dagar därstädes. —

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Mon Dec 11 20:53:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/solenikd/0509.html

		Solen i Karlstad : eller "Jänta å ja" / 509 (1904) Author: Gunnar Örnulf - Tema: Värmland Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|