Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Hur Aloysius Pankburn blev karl igen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han lämnade efter sig pengar åt mig — å, ett par
millioner —, men min mor hade redan förut satt
mig under förmyndare på grund av dryckenskap.
Jag rår om en hel massa pengar, men jag kan inte
komma åt en penny utom vad jag får mig tilldelat
i småposter. Men gubben, som hade hört talas om
mitt pimplande, testamenterade mig de tre spikarna
och därtill hörande uppgifter. Det gjorde han genom
sin advokat, utan att min mor visste av det; han sa’
att det var mycket bättre än en livränta, och om
jag hade så mycket ruter i mig att jag kunde fara
och hämta skatten, kunde jag ha råd att ta mig en
tår på tand när jag hade lust. Millioner i mina
förmyndares förvar, stora högar av sekiner efter min
mor, om hon hinner till krematoriet före mig,
ytterligare en million som ligger och väntar på att bli
uppgrävd, och under tiden får jag tigga och be
Lavina om två drinkar om dagen. Det är ju ett
helvete, inte sant? Om man kommer ihåg hur
törstig jag är.»
»Var ligger ön?»
»Långt härifrån.»
»Säg namnet.»
»Aldrig i livet, kapten Grief. Det här kommer
ledigt att inbringa er en halv million. Ni kommer
att segla under min vägledning, och då vi ha
kommit långt ut till havs och ä’ riktigt på väg, skall jag
tala om det för er, men inte förr.»
Grief ryckte på axlarna och lät ämnet falla.
»Då jag har slagit i åt er ett glas till, skall jag
skicka jöllen i land med er», sade han.
47
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
