Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATT GÖRA UPP ELD.
Dagen hade brutit in kall och grå, ofantligt kall och
grå, då mannen vek av från stora Yukonvägen och
klättrade uppför den höga jordvallen där en ot}’dlig
och föga trafikerad väg ledde österut genom de frodiga
granskogarna. Det var en brant vall och han stannade
på toppen för att dra andan och tog till
förevändning att se på klockan. Den var nio. Det fanns ingen
sol eller tillstymmelse till sol fastän det inte fanns en
sky på himlen. Det var en klar dag, men ändå låg
det som ett lätt flor över allt, en svag skymning som
gjorde dagen mörk och som berodde på frånvaron av
sol. Men det bekymrade icke mannen. Han var van
att inte se solen. Det var nu flera dagar sedan han såg
solen, och han visste att det ännu dröjde några dagar
innan denna välkomna syn skulle titta upp över
horisonten i söder och genast försvinna igen.
Mannen kastade en blick tillbaka på den väg han
hade kommit. Yukon låg milsbred och gömd under
tre fots is. På denna is låg ett lika tjockt snölager.
Allt var snövitt och böljade i grunda vågor där isen
hade pressats ihop då den frös till. I norr och söder,
så långt hans öga kunde se, var allting helvitt, utom
en mörk, hårfin linje som krökte sig rundtorn den
gran-klädda ön åt söder och även krökte sig i norr där den
64
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
