- Project Runeberg -  Solguld och andra berättelser /
81

(1918) [MARC] Author: Jack London Translator: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Slutligen, då han ej kunde stå ut längre, ryckte han
sina händer i sär. De brinnande stickorna föllo fräsande
i snön, men nävern hade tagit eld. Han började lägga
torrt gräs och fina kvistar på elden. Han kunde ej
välja, ty han måste lyfta upp bränslet mellan sina
handlovar. Små stycken av murket trä och grön
mossa mängde sig med kvistarna, och han bet bort
dem så godt han kunde med sina tänder. Han
underhöll lågan omsorgsfullt och tafatt. Den betydde liv,
och den fick inte slockna. Nu började han frysa,
därför att blodet dragit sig in i kroppen på honom, och
han blev ännu mera klumpig i sina rörelser. En stor
klatt grön mossa föll direkt ner i elden. Han
försökte peta ut den med sina fingrar, men han skälvde
så i alla lemmar att han måttade på sned och makade
i sär den lilla eldens bränsle så att det brinnande
gräset och de fina kvistarna skildes åt. Han försökte
maka ihop dem igen, men trots hans ansträngningar
tog hans darrning överhanden, och kvistarna voro
hopplöst skingrade. Varje kvist bolmade ut litet rök
och slockande. Eldtändaren hade misslyckats. Då
han apatiskt såg sig omkring, råkade han få se
hunden som satt i snön bland spillrorna av brasan och
gjorde oroliga, hukande rörelser, lyfte först den ena
framfoten och sedan den andra och stödde sig än på
den ena och än på den andra i väntansfull iver.

Vid åsynen av hunden kom han på en vild idé.
Han kom ihåg historien om en man som råkat ut för
en orkan och dödade en tjur, kröp in i den döda
kroppen och blev räddad på det sättet. Han skulle döda
hunden och sticka in sina händer i den varma kroppen
tills domningen gick ur dem. Sedan skulle han göra

Si

Solguld. 6.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 16:33:05 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/solguld/0085.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free