- Project Runeberg -  Solguld och andra berättelser /
113

(1918) [MARC] Author: Jack London Translator: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skimmer av välvilja göt sig över hans ansikte. Han
vände sig till faraobankören, fattade hans hand och
sade högtidligt:

»Jim, dn är min vän. Här är min hand. Gamla
gosse, jag skall inte göra det. Jag skall inte sälja.
Jag vill inte stjäla från en vän. Inte en kotteskall
nå’nsin kunna säga att Marcus 0’Brien lurade en vän
på pengar för att vännen var drucken. Du är pirum,
Jim, och jag vill inte stjäla från dig. Jag kom nyss att
tänka på — jag hade inte tänkt på det förut — jag
begriper inte hur det kommer sig, men jag hade inte
tänkt på det förut. Nå, antag, Jim, min gamle vän,
antag att det inte finns för tio tusen i hela den djäkla
inmutningen. Då är du bestulen. Nej pass, jag vill
inte göra det. Marcus O’Bien tar pengar ur marken,
men inte ur sina vänners fickor.»

Percy Leclaire och Mucluc-Charley dränkte
farao-bankörens invändningar i ett bifallssorl över dessa
nobla, tänkesätt. De kastade sig över 0’Brien från
var sin sida med armarna kärleksfullt om hans hals
och sina munnar så fulla av ord att de ej kunde höra
Jims erbjudande att sätta in en paragraf i kontraktet
som föreskrev att om det inte fanns valuta för tio tusen
i inmutningen skulle han få igen skillnaden mellan
avkastningen och inköpspriset. Ju länge de talade, desto
gråtmildare och noblare blev diskussionen. Alla lumpna
motiv voro bannlysta. De voro en trio av filantroper
som bemödade sig att rädda Lockiga J im undan honom
själv och hans egen filantropi. De höllo styvt på att
han var en filantrop. De vägrade att ett enda
ögonblick ge insteg åt den tanken att det kunde finnas en
enda tarvlig tanke i hela världen. De kravlade, klätt-

113

Solguld. 8.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 16:33:05 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/solguld/0117.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free