Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och olivodlingen. Men landet kunde dock icke producera tillräckligt
med brödsäd för eget behov. Bonden aktades ringa och tyngdes av
skatter.
Något som starkt bidrog till att jordbruket förföll var att
regeringen ej hade någon blick för denna närings betydelse; lämnade den
något skydd, så var det åt kreatursaveln, särskilt fåraveln. Den
privilegierade kastilianska boskapsuppfödarföreningen »la Mesta», som
sedan gammalt åtnjöt en. mängd företrädesrättigheter, lät varje höst
väldiga fårhjordar draga från halvöns nordliga till dess sydligare
betesmarker och förde dem sedan tillbaka norrut på våren. Detta
förfarande var betingat av de klimatiska förhållandena, och regeringen
hade medgivit föreningen rättighet att erhålla och begagna sig av
betesområden på hela den ifrågavarande sträckan; för begagnandet
av betesmarkerna i Estremadura var den fastställda ersättningen
åt vederbörande ägare helt obetydlig.
Lantbruksredskapen voro av tämligen primitiv beskaffenhet och
fortforo länge att vara det. Man plöjde med hjulplog och med oxar,
man skördade säden med skäror, icke med liar, och man tröskade
med »släpor» på samma sätt som i Orienten i forna dagar.
Det kan för övrigt icke förnekas, att den starkt gynnade
ullproduktionen hade — vid sidan av silkesproduktionen — mycket att
betyda för Spanien. År 1545 heter det, att enbart Brügge årligen från
Spanien fick mellan 36- och 40,000 balar ull, vardera med ett värde
av 16 dukater. Men råmaterialet kom tillbaka till Spanien bearbetat
till kläde och blev på detta sätt återköpt av spanjorerna.
Emellertid kan man beträffande en period under det sextonde århundradet
påvisa en — om ock endast relativ — blomstring inom spansk industri,
till vilken den stora nya marknad, som kolonierna erbjödo, var en
bidragande orsak. Några siffror skola giva ett begrepp härom.
I Sevilla — Andalusien är ju mullbärsträdets och silkesmaskens
hemland — synes det år 1564 hava funnits 3,000 sidenväverier med
30,000 arbetare samt dessutom guldsmeder, juvelerare, linnevävare
o. s. v. I Toledo fanns det redan 1525 sidenvävare till ett antal av
10,000; senare ökades detta antal betydligt, och under sjuttonde
århundradet räknade staden ända till 40,000 klädesvävare. Segovia
hade en tid bortåt 35,000 klädesarbetare, vilka bl. a. sysselsattes med
en omfattande fabrikation av hattar. Omkring 124,000 dussin
handskar tillverkades årligen i Ocana, som, ehuru en mindre stad, i det
hela taget utmärkte sig både för sin industri och sitt jordbruk.
Keramiska arbeten tillverkades i Sydspanien, läder kom från Toledo och
Cördoba, och förstnämnda stad hade dessutom sina berömda
vapensmeder, En stor del av industriens män utgjordes emellertid av dels
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
