Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Marknader i j or na tider
89
Dinebo. Berättelsen är upptecknad av Thomas Larsson, Tidaholm (U.
B. U. 7032).
Vi låter nu Moberg själv föra ordet: »På marten i Kungslena älle
Lena-marten, sum di kallte’n, bruka de va ett rektit späktakel för i vala. Den dan
sulle alltid dränga ha fritt, su di sulle kunna gå te marten, å di sup å sloss
dar å dä va ett liv, su dä hures långa väja. Dar fanns möö, sum di roja
folket mä. Di bruka ha sånt daringa taskspeleri å spelte positiv su
förbannelit. Når positivhalaren spela å dro på veven, då va da na brecka inne
positivet, sum snurra runt, å på hänne sto dä en hel hoper granna
påstelins-figurer. En å dum sulle föreställa en kar, sum satt på na brännevinstönna
å sup. Når brecka snurra runt, så så dä ut, sum figurerna dansa. Breve
positivet stå dä en påstelinsgubbe å hålide ut näven å velie ha pänga å di,
sum velie je nåt för di feck höra musiken, di feck ståppa ner pänga i dän
hånna.
En gång på en Lenamarten va dä en dräng, sum slängde en stor
säx-skelling i dendare näven, men då gick armen å på gubben.
Di jeck må lockans stjärna dar, en karafin mä en liten gubbe i, sum flut
upp å ner, når vi tröckte på kurken. I lockans stjärna kunde di se, hur
många åra1 di sulle leva, innan di ble jefta, hur många barn kvennfolka sulle
få å sånt.
Di sålde röa kort, sum ble krulliga, ifall de ånna2 på dum, män feck di
bara kållna, så räta di ut sä igen. Bilder ute vaks sålde di å. På en
Lenamarten köpte ja ena sånner finer tös ute vaks, å när ’a kåm hem, ställde
ja na i fönstert åt sola veten. Når ’a kåm tebaker ijen, unnera ja, vem sum
hade tatt dän fina tösa, sum ja hade jett ena heler krona för. Ho suntes
inte te i fönstert, hur ’a än titta. Dä la bara en floje3 kvar ätter na. Då
försto ja, att ho hade smält i sola.
Di feck köpa löckebrev på marten för tije öre stöcket, å i dum sto dä
skrevet, um di sulle ble’ jefta, å hur di sulle få’t då.»
Herman Moberg anförde vidare, att det fanns både trästånd och
»tyg-stånd»4 på marknadsplatsen.
En livlig handel med kreatur förekom och särskilt brukade »patronera»,
som hade bränneri, köpa upp gödoxar där. Det var huvudsakligast magra
oxar, som efterfrågades, då köparna sedermera brukade göda dem med
dränk.
Även kommersen med svin var livlig. Dessa leddes vanligen, oavsett
avståndet, med rep om halsen till marknaden.
1 år. 2 andades. 3 våt fläck. 4 tält.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
