Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den första kvinnan - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN FÖRSTA KVINNAN
— Jag har velat pröva, vad mina medsystrar få
genomgå, sade hon.
— Skryt, eftersom ni inte har gift er! Men
varför?
Innan hon hann svara, kom en kvinnlig journalist
farande: — Miss Richardson, ropade hon andfådd, ni
måste fort säga mig, om ni ämnar rösta för krig?
— Det svarar jag inte på, Joan rätade på sig, kom,
Dick, så går vi.
— Joan, du anar inte följderna av ditt beteende.
Tänk om det trogna folket inte skulle få veta i
eftermiddag, att du dansar bäst av alla flickor i Annapolis,
att din favorithäst heter Dick efter mig, och du givit
korgen åt fyra pastorer på ett år.
Men Joan vände honom ryggen och började med
snabba steg gå mot utgången utan att låtsas om
att frågorna förföljde henne: — Är ni metodist?
Baptist då? — Är ni pacifist? — Kan ni laga mat?
Den unge mannen blåste ut cigarrettröken på sätt att
det såg ut, som om han sagt puh åt den kvinnliga
journalisten. Med ett språng hann han upp sin kusin.
— Jag har hyrt rum åt dig, med särskild sovalkov
för anständighetens skull, sade han. Joan frågade
genast efter priset, fann det för högt, ty hon var van
att ha en mycket låg budget, och tillkännagav sin
avsikt att flytta till ett anspråkslösare ställe.
— Ja, sade Dick, gör du det, sätt dig i ett härbärge
för immigranter, det kommer att göra intryck på alla
deputationer och högt uppsatta personer, som kommer
att söka dig.
9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
