Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den första kvinnan - V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN FÖRSTA KVINNAN
min auktoritet på att förmå henne att rösta för
krigsförklaringen. Fru Änne Roberts och jag plågade henne
en hel natt. Då hon inte lydde, störtade vi henne, vilket
var lätt för oss.
Hon såg sig omkring med beundransvärt lugn och
säkerhet. Dick som såg, att det icke fanns en atom av
ånger i hennes själ, blev ursinnig. Han hade sett Joan
störta, falla, falla, ända ner till botten. Han hade sett
henne genomlida sitt öde utan stor klagan, sett henne
uthärda hån och förakt, löje, kanske han var den ende,
som brutit sig genom den ring man slagit omkring
henne och vågat sig in i det tomrum, där hon måste
leva, sedan man beslutat låtsa att hon var död.
— Ni pinade henne, så som endast kvinnor...
— Det är möjligt, svarade fru Nelson Brown, att
det pinade henne att få lov att dra sig tillbaka i
overksamhet och anonymitet...
— Det krossade hennes hjärta!
— Man krossar inte en så duktig kvinnas hjärta,
svarade fru Nelson Brown lugnt och tänkte: Begriper
inte den enfaldiga människan, att hon just nu ska
komma fram och omfamna mig?
Men det begrep alls inte Joan, ty hon var inte så
begåvad. Dessutom satt hon och grubblade på helt
andra ting.
— Och så satte ni in henne på dårhus för en
fredsartikel i en skandinavisk tidning!
— Ånej, sade fru Nelson Brown förtörnad. Jag får
be fröken Richardson själv, som är här i kväll, att
intyga att vi aldrig satte in henne.
— Ja, då var det några andra pacifister då.
4i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
