Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den odödliga gärningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN ODÖDLIGA GÄRNINGEN
handen låg liksom och vilade i den vänstras famn,
efter sina mödor sakta smekt i sömn av den. Han
undrade hur det kom sig. Han såg henne aldrig skriva, han
tyckte inte att det hon skrev var så märkvärdigt, men
det slog honom, att hon måste anstränga den högra
handen även för att skriva dåligt.
Till sist började hon inledningsvis:
— Du vet ju att jag också är av prästsläkt.
Familjen Hagander var visserligen äldre och förnämare än
Carminarna, men vi har haft en hel del med varann
att göra. Min mor var också prästdotter, och när hon
gifte sig med pastor Carmin var han adjunkt hos
hennes far. Hela stiftet skakade på huvudet åt detta
våghalsiga giftermål, men fast de var ytterligt fattiga, så
klarade de sig så länge min morfar levde. Han byggde
en liten stuga åt dem på prästgårdens mark, men när
han dog missiverades far till ett nytt ställe. Under
nådåret satt min mor kvar i sin stuga hos mormor. Sen
måste hon flytta och stugan fick hon inte ta med sig.
Far blev då predikohjälp hos din farfar, prosten
Hagander, som nyligen ingått sitt tredje gifte, nu med
din farmor.
— Gubben gav sig inte förrän han fick en son...
— Tyst gosse, det kommer du heller inte att göra.
Som vanligt dåförtiden hade far en mycket liten
kontant lön av några hundra kronor, resten utgick in
natura. Far hade inte råd att avstå från husrum och
mat, så att han fick lov att bo i prästgården. Sin hustru
och sin lilla dotter Aurore hyrde han in i en bondgård
i närheten. Mor har tillstått för mig sen jag blev stor
IIO
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
