Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spinnerskan - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SPINNERSKAN
tid kvar. Min stad, mitt hus, mitt hem står ännu
oförändrade, men själv är jag ett nedlagt företag. Mina
händer vill inte arbeta, den högra har gått i strejk och
den vänstra sympatistrejkar. Men därför vilar de
ingalunda fridfullt i mitt knä.
Det stora beredskapsrummet var möblerat med
långbord och bänkar. Mörkläggningsgardincrna var
nerdragna, lamporna oskärmade, luften kylslagen. Det
påminde om ett skyddsrum, utom att det inte gav
något skydd. Flygflottiljen håller till i vår närhet, dess
övningar har ökats på sista tiden. Med korta
mellanrum dånade en formation över skorstenarna.
När jag kom, fann jag fyra fruntimmer före mig,
vilka tillsamman uppförde en liten scen. Frun i
Graff-mans delikatessaffär satt på en bänk med väggen som
stöd och mitt emot henne satt textilarbeterskan fröken
Karlson utan hand och höll hennes garnhärva. Jag
hade aldrig sett fru Graffman utan bländvit röck och
ett bländande leende, så att jag hade så när inte känt
igen henne, där hon satt och nystade med mulen
klänning och mulen uppsyn. I stället för att lirka med
härvan då den bjöd motstånd, slet hon i tråden och
till sist ryckte hon till så häftigt, att härvan gled av
den stackars armstumpen och låg i ett enda trassel på
golvet.
Den vithåriga damen som bor i våningen under mig
böjde med svårighet sina tunga leder och tog upp den.
— Det här jobbet tycker jag Elsa ska överlämna
åt fröken Melander och mig, sade hon. Vi tycker det
är roligt att reda ut härvor, jag trasslar till för fröken
Melander ibland bara för nöjet...
222
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
