Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spinnerskan - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SPINNERSKAN
— Doktorinnan Pilström har alltid trasslat till för
nöjet, sade fru Graffman bittert. Men det var i alla fall
inte djur i min korv, tillade hon och slängde nystanet
i fröken Melanders lilla beniga knä. Denna lilla
människa hade ett litet, litet visitkort under doktorinnans
stora blanka mässingsplåt på tamburdörren. Själv var
hon så liten och tunn som en docka av garnomvirad
ståltråd, och man begrep inte hur glasögonen kunde
sitta kvar på den lilla, lilla näsan i hennes lilla lilla
knappnålshuvud. Men hon kunde trä nystanet ut och
in i härvan och få fason på den.
Fru Graffman ljusnade pliktskyldigast när två unga
eleganta fruar kom in, hon halvneg för dem som om
de varit kunder, vilket nog var fallet.
Den ena som hade en klar och hög panna, kallade
hon fru Sjönäs och gratulerade till hennes underbart
duktige lilla pojke. Den andra som tydligen var vår
värdinnas svärdotter, gratulerade hon till hennes
underbart söta lilla flicka, hon gratulerade fruarnas män och
den rara konsulinnan, gratulerade de unga mammorna
till att ha ett sådant föräldrahem, gratulerade
lasarettets förlossningsavdelning till att ha blivit färdigt i
tid att ta emot de små världsmedborgarna.
Men doktorinnan Pilström meddelade viskande mig
och fröken Melander, att hennes äldste son som stod
för gynekologiska avdelningen, var ursinnig för att
chefsläkaren tagit emot damer från Stockholm som
lade beslag på det otillräckliga utrymmet.
Under tiden kastade fru Sjönäs boll med sitt
garnnystan.
När jag hälsat och lidit igenom alla kraftiga hand-
223
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
