- Project Runeberg -  Spinnerskan /
224

(1948) [MARC] Author: Elin Wägner - Tema: Textiles
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spinnerskan - I

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SPINNERSKAN

tryckningar, gick jag för att hämta mitt nystan, som
jag glömt. I vintras hade jag med stor möda stickat en
gra tröja at cn ung man. Ja, inte sa ung heller, han är
förste bibliotekarie. Han lovade resa ner och hämta den
men kom aldrig, svarade inte ens då jag skrev att den
var färdig. När jag väntat över sommaren tog jag mig
för att riva upp den maska för maska, varv för varv
och med den vår långa vänskap. Nu fanns ingenting
kvar av tröjan eller vänskapen, ty nu visste jag att
han aldrig brytt sig vidare om mig, och varför skulle
han det? Välmenta välgärningar, tyngda av hemliga
anspråk, tiotusen ord uppblåsta av dåraktiga
förhoppningar, allt lika fåfängligt och förgängligt.

Konstigt nog ville jag ändå inte stoppa
beredskapsmännens strumpor med det garnet. Det var som om jag
velat hålla möjligheten öppen att sticka tröjan på nytt.
Jag krafsade ihop alla slags garnändar, blått och gult
och rosen rött och återvände med dem. Rummet var
ganska fullt nu, men likväl inte folkvarmt. När jag
omigen gick omkring och hälsade, märkte jag att alla
satt och huttrade och var irriterade över att behöva
vänta.

Strax därpå kom någon, alla sträckte på sig, och
en tant som stoppade privat, gömde en stor
karlstrumpa under förklädet. Vi hörde röster, dörren
slogs upp, en vit fårskinnspäls med tillhörande grön
kjol, grön tocque och gröna örhängen styrde in genom
dörren. Regementsintendent Roskulls amerikanska fru
hade alltså äntligen behagat flytta ner från Stockholm
till sin man! Hon gjorde sin entré baklänges bärande
i ena handtaget på en stor spånkoffert från regementet.

224

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:09:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/spinner/0226.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free