Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anatomi, av professor David Edv. Holmdahl - Musklerna - Nervsystemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AN ATOMI
även kan böja i höftleden, de övriga
från lårbensskaftet (pl. 4, 6 b och 7).
De övergå nedåt i en kraftig sena, som
omfattar knäskålen och fäster på
skenbensknölen strax nedom knäleden
(pl. 4).
Musklerna på lårets baksida utgå
från höftbenets sittknöl och lårbenet
samt fästa på skenben och vadben
(pl. 5 och 6 b). De kunna därför både
sträcka i höftleden och böja i knäleden.
De kraftiga inre lårmusklerna
(pl. 4 och 6 b), som utgå från höftbenet
och fästa på lårbenet, föra väsentligen
benet inåt i höftleden. Den
mellersta och den lilla sätesmuskeln
(pl. 6 a och b), vilka utgå från
höftbenets utsida och fästa på
lårbensskaftets övre knölformiga, strax under
huden liggande utskott, föra benet utåt.
Genom en mångfald av djupare och
ytligare muskler kan vridning utföras i
höftleden.
Underbenets och fotens muskler.
Skenbenet och vadbenet äro framtill,
åt den yttre sidan och baktill omgivna
av kraftiga muskelmassor. Endast
vadbenets främre inre yta (pl. 4) är fri
och ligger tätt inunder huden (slag här
smärtsamma). Den främre gruppens
muskler (pl. 4) utgå från skenben och
vadben. De övergå nedåt i tätt under
huden liggande senor, som fästa på
fotrotsben och tår (pl. 4). Dessa
muskler böja fotryggen uppåt.
Den yttre sidogruppens muskler utgå
från vadbenet (pl. 5). Dess långa senor
gå bakom den yttre fotknölen, därefter
framåt i foten och fästa på mellanfotens
ben (pl. 5). De höja bl. a. yttre
fotranden.
Den största bakre muskelgruppen
uppbygges av två lager. Det ytliga
lagret bildar vadmusklerna, som
dels utgå med två huvud från lårbenets
nedre sidoknölar och dels från
skenbenets och vadbenets bakre ytor (pl. 5).
Nedåt övergå de i en av kroppens
kraftigaste senor, hälsenan eller
akillessenan, som fäster på hälbenets bakre
kraftiga benutskott (pl. 4 och 5). Vad-
musklerna sträcka foten (t. ex. vid
tå-hävning) men kunna samtidigt böja i
knäleden.
Det djupa lagret muskler utgår från
skenbenets och vadbenets bakre ytor
och fortsätter nedåt i långa senor, som
svänga om den inre fotknölens bakre
yta och fortsätta framåt i foten (pl. 4).
De fästa på mellanfotens ben och tårna.
De sträcka liksom hälsenan i fotleden
men påverka dessutom fotens alla leder
framåt.
På fotens undersida finnas dessutom
flera små muskler, fotens egna muskler,
som ligga framför allt i fotvalvet. De
bidraga till att hålla upp fotvalvet och
påverka tårnas rörelser. Motsvarande
små muskler finnas även på fotryggen
(pl. 4 och 5). Vid kraftig plattfot kan
kroppstyngden komma att vila på de
undre fotmusklerna, vilket smärtar.
En rörelse kräver många musklers
samverkan.
Hittills ha de enskilda
muskelgruppernas läge, förlopp och funktion
skildrats. Vid rörelse måste vanligen en
stor mängd av dessa grupper samtidigt
vara i funktion och harmoniskt
samarbeta, s. k. muskelspel.
Planscherna 7—11 visa olika
ställningar, var och en i ett visst ögonblick
av en rörelse, varvid de vid rörelsen
främst medverkande musklerna ha
angivits.
NERVSYSTEMET.
Se plansch 12.
Skelettmusklernas arbete regleras av
nervsystemet. Man skiljer mellan det
centrala och det perifera.
Det centrala nervsystemet
utgöres av hjärna och ryggmärg,
omgivna och skyddade av hjärn- och
ryggmärgshinnor, mellan vilka rum finnas,
som innesluta hjärnvätskan, samt
hjärnskål och ryggmärgskanal.
Det perifera nervsystemet
utgöres av de från hjärna och
ryggmärg utgående nerverna samt den s. k.
sympatiska gränssträngen med
tillhörande nerver.
Från hjärnan utgå 12 par nerver till
155
156
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
