- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 2. Bröstsim-Flugfiske /
867-868

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elektrisk stötmarkering vid fäktning, av civilingenjör Hans Drakenberg och civilingenjör Hilding Björklund - Elektrisk tidtagning →Tidtagning - Elfsborg, av redaktör M. H. Sandberg, Borås

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ELEKTRISK TIDTAGNING

giltig och ogiltig stöt, dels är
tidsföljden på dessa vapen icke enbart
avgörande, utan vissa konventioner måste
respekteras vid bedömningen.
Elektriska apparater för florett framfördes
dock redan 1934 av en ungersk firma.
Man valde utvägen att täcka den
giltiga ytan med metall väv (lamé). Efter
flera misslyckade demonstrationer av
dessa apparater bestämdes 1937, att
apparat vid florettfäktning icke bör
angiva tidsföljden mellan stötarna.
Samtidigt inbjöds till en
konstruktionstävlan om apparater efter vissa
normer. Några praktiska resultat
föreligga dock ej 1939. H. D-g.

Elektrisk tidtagning -^-Tidtagning.

ELFSBORG.

Av redaktör M. H. Sandberg, Borås.

IF Elfsborg, en av Sveriges största
och mest kända idrottsföreningar,
bildades 26 juni 1904 som Borås
Fotbollslag och antog 1906 sitt nuvarande namn.

Klubbens första styrelse bestod av Linus
Svedberg (ordf.), Arvid Lundgren (kassör)
och Nils Sörensen (sekr.). Bland övriga
stiftare (tillsammans 19) må nämnas Elfsborgs
nuvarande ordf., Carl Larson. Knut Lénberg,
som varit klubbens kassör under större delen
av dess tillvaro, anslöt sig under stiftelseåret.

Under de två första
verksamhetsåren hade föreningen endast fotboll på
programmet, men i samband med
namnändringen 1906 upptogs även fri
idrott. Numera (1939) har Elfsborg
sektioner även för bandy, simning,
skidlöpning, orientering och tennis.
Tidigare ha även handboll, boxning och
cykelsport bedrivits.

Sin idrottsplats hade Elfsborg de
första åren förlagd till Ramnaparken,
där banor för hopp och kast funnos.
Fotbollsmatcherna spelades däremot
ofta i Fristad. 1906 förhyrde Elfsborg
det område, där stadens nuvarande
idrottsplats är belägen, men flyttade
året därpå till Bäckeskog och 1910 till
Brodal. 1914 skaffade sig Elfsborg på
nytt dispositionsrätten över den
nuvarande idrottsplatsen, vilken dock 1922
övertogs av Föreningen för Idrottens

Främjande i Borås. Elfsborg har egen
sportstuga utanför Borås och har där
även uppfört en skidbacke. Den
drivande kraften vid tillkomsten av dessa
anläggningar har varit Artur (»Arta»)
Anderson, som under en lång följd av
år varit föreningens v. ordf.

Fotboll har varit Elfsborgs största och
mest framgångsrika idrott, vilken gjort
föreningens namn känt i hela Norden.

Första stora segern hemfördes 1908, då DM
vanns. Sedan dess har föreningen t. o. m.
1939 hemfört DM 17 gånger, trots att man
under senare år ofta ställt upp reservlaget
i tävlingen. Elfsborg vann 1926 Västsvenska
serien och kvalificerade sig genom att slå
Halmstad BK för Allsvenska serien, som
klubben sedan dess tillhört.

Elfsborg vann SM 1936 och 39 samt
har under denna period varit Sveriges
starkaste och mest uppmärksammade
lag. Dess högt drivna teknik, dess
rörliga spel, den mönstergilla kamratandan,
den goda ledningen samt slutligen ett
förutseende arbete på träningen av
juniorer och reserver ha gjort, att
Elfsborg nått en stabilitet som intet annat
lag under senare hälften av 1930-talet.

Klubbens spelare ha också flitigt
tagits i anspråk i landslaget. Elfsborg
bildade sålunda stommen i landslaget
redan 1935, då Sverige vann över
Danmark och Tyskland, och 1939 uttogos
mot Norge och Danmark ej mindre
än 7 elfsborgare. Sammanlagt har
Elfsborg 1939 haft 22 spelare i landslaget.

Mest känd av dessa är Sven Jonasson,
vilken 12 nov. 1939 spelade sin 271.
allsvenska match i följd. Närmast
oumbärliga för landslaget under senare
år ha även Arvid Emanuelsson och
Karl-Erik Grahn varit. Av övriga må
nämnas Åke Hallman, Erik Källström,
E. Lager och Åke Samuelson.

Av största betydelse för föreningens
höga fotbollsstandard har som nämnts
varit den utomordentliga ledningen, i
främsta hand klubbens ordf., Carl
Larson, vidare A-lagets tränare, Sven
Zachrisson, samt Thure Claesson, som
under genombrottsåren var lagets
kapten och bäste spelare.

867

868

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:17:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/2/0496.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free