- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 4. Hockey-Lahtinen /
621-622

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jämtland, av redaktör John Jonsson, Östersund - Jämtland-Härjedalens Idrottsförbund - Jämtlands Skytteförbund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

J ÄMTLANDS SKYTTEFÖRBUND

plats, började den fria idrotten vinna
terräng för att i slutet av 1920-talet slå
igenom på allvar. Jämtland är det
svenska landskap, som frambragt det i
förhållande till folkmängden största antalet
st järnidrottsmän. Särskilt gäller detta i
fråga om medel- och långdistanslöpning,
där flera jämtar varit av elitklass: T.
Enochsson, H. Kälarne, G. Hägg, N.
Ol-lander, E. Arwidsson, O. Jonsson, O.
Rislöv och J. Isberg.

Sin styrka i fri idrott har distriktet visat i
triangelmatcherna mot Västernorrland (senare
Medelpad) och Hälsingland med 10 vunna
matcher av 16 t. o. m. 1941. Bredden har
dokumenterats genom goda placeringar vid Fria
Idrottens Dag, i vilken distriktet segrade 1941.

Fotboll, som infördes omkring
sekelskiftet, stod länge — på grund av att goda
planer saknades — på låg nivå, och först
sedan de nationella serierna utsträckts
till Jämtland, har från slutet av
1920-talet en förbättring skett. En annan orsak
till spelstandardens höjande har varit de
propagandaturnéer, som svenska storlag
gjort i Jämtland.

Av övriga idrotter är
orienteringssporten mycket populär, under det att
cykelsporten, som hade en glansperiod i mitten
av 1920-talet, gått tillbaka. Brottning och
simning förekomma endast på få platser,
handboll och tennis huvudsakligen i
Östersund.

Gymnastiken har, sedan
Jämtland-Härjedalens Gymnastikförbund stiftades
1932, vunnit terräng även i landsorten.

För travsport är intresset sedan
gammalt stort, och redan 1883 bildades
Jämtlands Travkörningssällskap i Östersund.

Sedan åren kring 1910 äro de
idrottsliga förbindelserna mellan Jämtland och
Tröndelagen i Norge synnerligen livliga.
Detta gäller särskilt skididrott, fri idrott
och fotboll.

Centrum för den jämtländska idrotten är
landskapets enda stad, ->-östersund.

I västra Jämtland har -»-Åre en livaktig
skid-sport. Vidare märkes där Järpens IF (st. 1921,
101 medl. 1941), som framför allt har fri idrott
och fotboll på programmet.

I inre Jämtland finnas några livaktiga
föreningar. Trångsvikens IF (st. 1920, 153 medl.)
har specialiserat sig på skidlöpning och
räknar bland sina medlemmar två svenska mästare,

K. Lindberg och Sigrid Nilsson-Wikström.
Krokoms SK (st. 1923, 21 medl.) har
specialiserat sig på fotboll. Frösö IF (st. 1921, 175
medl.) hör till landskapets ledande föreningar
i skididrott och orientering. I
Östersundstrakten är Brunflo IF (st. 1925, 103 medl.) den mest
aktiva föreningen med skididrott, orientering,
fri idrott och fotboll på programmet.

Norra Jämtlands idrottsliv är koncentrerat
till Strömsund och Hammerdal. IFK
Strömsund (st. 1908, 120 medl.) har bland sina
medlemmar haft i skidlöpning L. Th. Jonsson samt
i fri idrott Å. ödmark och N. Ollander.
Hammerdals IF (st. 1921, 185 medl.) har den
jämtländska landsbygdens bästa idrottsplats och är
en av landskapets mångsidigaste föreningar.

I östra Jämtland äro ->-Kälarne, Ragunda,
Håsjö, Bräcke och Sundsjö centra för
idrottslivet. Från Håsjö SK (st. 1922, 28 medl.) har
bl. a. skidlöparen A. Dahlquist kommit.
Ragunda IF (st. 1918, 111 medl.) har huvudsakligen
fri idrott och skidlöpn. på programmet i likhet
med Sundsjö IF (st. 1919, 39 medl.). Bräcke SK
(st. 1916, 184 medl.) utövar fotboll, fri idrott
och skidlöpning.

Jämtland-Härjedalens Idrottsförbund,
omfattande landskapen Jämtland och
Härjedalen, bildades 1908.

Förbundet, som har sitt säte i Östersund och
1941 räknade 175 klubbar med 8 888 medl.,
administrerade t. o. m. 1928 även fotboll, som 1929
övertogs av det då bildade
Jämtland-Härjedalens Fotbollsförbund.

Ordf. i förbundet ha varit: 1908—25 L. Malm,
1925—27 O. Schjöler, 1927—38 J. Påhlman, sedan
1938 E. Magnusson. J.J.

Jämtlands Skytteförbund bildades 6
september 1893 i Östersund.

Förbundet, som 1914 hade 156 föreningar med
7 377 medl., omfattade vid 1940 års slut 130
föreningar med 9 742 medl.

Förbundet anordnade 1912 och 1928 i
Östersund partiella riksskyttetävlingar för mellersta
Norrland.

Ordf. i förbundet ha varit: K. U. Sparre 1893
—1901, G. Fleetwood 1902—04, A. Tauvon 1905—
10, G. Fleetwood 1911—13, C. V. Rappe 1914—17,
G. Lilliehöök 1918—27, S. Linnér 1928-30, 1931
vakant, M. Munck af Rosenschöld 1932—38, T.
Löfgren sedan 1939.

Ordf. i förbundsstyrelsen ha varit: E. F.
Groth 1893—1904, G. Fleetwood 1904—07, B.
Billman 1908, K. Malmgren 1909—12, O. Staverfelt
1913—18, O. Hj. Humble 1919—22, L. Malm 1923
—24, Hj. Löfgren 1925—26, O. E. Fladvad 1927—
28, O. Hj. Humble 1929—30, S. Halvorsen 1931—
34, P. Falk sedan 1935.

Förbundsmästare i
skolskjut-ning (sedan 1918): 1918 T. Karlsson,
Jämtlands fältjägarereg.; 1919 B. A. Linderoth,
Östersund; 1920 G. Bostrand, Östersund; 1921 O.
Sundeman, Norrlands artillerireg.; 1922 K. Ny-

549 621

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 21:30:37 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/4/0369.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free