- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 4. Hockey-Lahtinen /
813-814

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karusellridning, av docenten Heribert Seitz och fil. kand. Åke Svahn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KARUSELLRIDNING

herre Condé (»turkarnas kejsare»), hertigen av
Guise o. s. v. Karusellen började med
lansrid-ning mot huvud. Därefter följde dolkstötning
mot huvud, ridning i trupp och slutligen
värjstöt mot huvud. Ringränning ägde rum andra
dagen.

Vid en karusellridning, som Madame Royale’
höll 1669 i Frankrike, uppträdde 4
dam-kadriljer, alla anförda av damer. De
symboliserade Klokheten, Rättfärdigheten, Modet
och Måttfullheten och redo ett 4-figurslopp
mot Dårskapen, Orättfärdigheten, Fegheten
och Omåttligheten, fantasifigurer, som
bekämpades med lans, kastspjut, pistol och värja.
En stor karusell i Danmark 1685 omfattade
bl. a. anlopp mot 9 huvuden, varvid 4 skulle
spetsas på lans, 4 avhuggas med värja och det
sista skulle uppfångas på värjspetsen från
marken. Den sista berömda karusellridningen
i eg. mening hölls i Wien 1814 i samband med
den stora Wienkongressen. Festplatsen var
Spanska hovridskolans ridhus, och karusellen
omfattade bl. a. ringränning och
sabelhugg-ning mot turkhuvuden.

Även i senare tid (t. ex. i Wien 1894, Dresden
1936) ha karusellridningar förekommit ehuru
mera som kulturhistoriska uppvisningar.

Karusellridning ingick i den högre
ridutbild-ningen.

Att genomföra en karusellridning utan att
behärska ridkonsten var otänkbart.
Karusellridning ingick också såsom tillämpad
utbildning i högre skolan. Så behandlar t. ex.
Plu-vinel, 1600-talets störste auktoritet på dressyr
och ridning, ingående de olika momenten av
karusellridning i sin berömda »L’instruction du
Roy» (1640). Vidare har Gaspard de Saunier
ett avsnitt om karusellridning jämte tillhörande
vapen och utrustning i »L’art de la Cavalerie»
(1756).

Sveriges störste hippolog i äldre tider, Adam
Ehrengranat, har likaledes i sitt stora verk
»Ridskolan eller Ridläran» (Lund 1836) ägnat
en avdelning åt karusellridning med noggrann
beskrivning av spår och turer (bild 2).

Karusellridning i Sverige.

Den första större karusellridningen
torde ha ägt rum vid Gustaf II Adolfs
kröning, då konungen i goterkungen
Be-riks skepnad vid »ridderligt ringrännande
emot alla ankommande avanturiers»
kämpade mot sin bror Karl Filip. Denna
karusellridning ägde rum vid den
anläggning invid nuvarande Hötorget,
vilken uppfördes 1620—21 och som under
namn av Rännarbanan eller
Beridarba-nan var Stockholms centralpunkt för den

1 I detta fall Ludvig XIV:s kusin, hertiginnan
av Montpensier.

högre ridkonsten till 1698, då denna
anstalt kom ur bruk. Även vid Kristinas
kröning 1650 uppfördes en ståtlig
karusellridning.

Den inleddes med ett festtåg från slottet till
Rännarbanan vid Hötorget. På den översta
läktaren satt drottningen med uppvaktning,
och vid framkomsten stannade varje deltagare
framför henne och deklamerade en strof.
Sedan vidtog ringränning under trumpetfanfarer
och pukors dån. Först vid mörkrets inbrott
gick tåget vid fackelsken tillbaka till slottet.

Carl XI:s karusell 1672, ett av 1600-talets
förnämsta svenska sportevenemang.

Särskilt känd är även den karusell,
som hölls på Rännarbanan 19 dec. 1672
vid Carl XI :s regeringstillträde. Den har
skildrats av målaren Ehrenstrahl i ett
stort planschverk, »Certamen equestre»
(1672), som omfattar 63 kopparstick med
kommentarer på tyska.

För arrangemangen
svarade riksrådet Bengt
Oxenstierna.
Deltagarna, som utom konungen
omfattade ett 40-tal av
rikets förnämsta män,
voro indelade i fyra
grupper eller kadriljer,
representerande: den
första de gamla
goterna, den andra turkarna,
den tredje polackerna
och den fjärde »de
övriga mäktiga i Europa».
För den första
kadril-jen, som var klädd i
romersk dräkt, var
konungen själv under
namn av »riddaren av
ära och gloria»
anförare. Han hade utmanat
turkarna, »till vars fall,
nederlag och
fullständiga utrotande hela
karusellen syftade», till
strid, och turkarnas
anförare, »riddaren av
makten och våldet»,
hade antagit utmaningen. Polackerna under
»riddaren av det goda hoppet» skulle ansluta sig
till konungen, och även den fjärde kadriljen
skulle gå till strids »mot kristenhetens
arvfiende». Tiden för tävlingens begynnande var
utsatt till klockan 1 e. m.

Till Rännarbanan begåvo sig deltagarna
från slottet i ett stort festtåg. »Sedan alla
förnämare åskådare förfogat sig till de platser,
som tillkommo dem», berättar Ehrenstrahl, »red

Bild 3. Gustaf Hl:s
karusellrustning från
1770-talet. Av
bränn-förgylld mässing med
pärlstickat höftkläde
av blå sammet. —
Kungl.
Livrustkammaren.

813

814

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 21:30:37 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/4/0477.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free