- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 4. Hockey-Lahtinen /
991-992

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kragh, Osvald - Kragsterman, John H. - Krahwinkel, Hilde →Sperling - Kramer, Frank - Kramfors - Kramp, av leg. läkaren Theodor Julén

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KRAGH

Kragh, O s v a 1 d, gymnastiklärare och
-ledare (f. 1883 11/ü), major,
fäktmästa-re vid universitetet i
Lund, blev
gymnastikdirektör vid
G. C. I. 1909, var 1915
—16 extralärare där
och är sedan 1924
fäktmästare och
gymnastiklärare vid
Lunds Universitet.
Sedan 1925 är han
även
gymnastiklärare vid Lunds Privata Elementarskola och
sedan 1927 direktör för Lunds idrottsplats.

Kragh är sedan 1934 v. ordf. i Lunds
Gymnastikkrets, sedan 1939 generalsekr. i Fédération
Internationale de Gymnastique Ling och var
v. ordf. i styrelsen för kongressen för fysisk
fostran vid Lingiaden 1939.

Han har utgivit: »Bidrag till lösningen av den
gymnastiska omorganisationsfrågan 1919» (tills,
m. J. G. Thulin m. fi.). Han redigerar Fysisk
fostran och Vetenskapen sedan 1932 och
Bulletin de la Fédération Internationale de
Gymnastique Ling (sedan 1934), tillhörde redaktionen
för Tidskrift i gymnastik 1938—40 samt har
skrivit gymnastik- och idrottsartiklar i Svensk
Uppslagsbok. Mbg.

Kragsterman, John H., skytt och
skytteledare (f. 189 0 26/i), tryckerichef i
Stockholm, tillhörde det segrande
svenska laget i hj ortsky tte vid VM 1929.

Han blev förbundsmästare i Stockholms skfb
i fältskjutning 1924 och har innehaft olika
styrelseposter i Skarpskytteföreningen, sjätte
kompaniet, Skytteförbundet Friskyttarna,
Fältskyttekåren och Hjortskyttarna. — Han var 1915—26
även bowlingspelare. K. A. L.

Krahwinkel, H i 1 d e, ->-Sperling.

Kramer [kra’mo], Frank, amerikansk
professionell cyklist och idrottsledare (f.
1880 15/„), är USA:s hittills främste
ban-cyklist.

Kramer vann VM för sprinters 1912 samt
Grand Prix de Paris 1905 och 06, bägge åren
i finalen besegrande fransmannen Poulain.
Kramer var oerhört snabb i spurten, och hans
11,6s på de sista 200 m var på sin tid
världsrekord. Han har en följd av år varit en av den
amerikanska cykelsportens främsta ledare. P. B.

Kramfors, municipalsamhälle i
Västernorrlands län (1639 inv. 1941), är
centrum för idrotten i Ådalen.

Kramfors IF (st. 1904, 180 medl. 1941) är en
av Ångermanlands mest framgångsrika
klubbar med skidlöpning, ishockey, brottning, box-

991

ning, fotboll, fri idrott och simning på sitt
program. Bland klubbens skidlöpare, som
under 1930-talet tidvis dominerat i
terränglopp, märktes främst olympiasegraren 1936 E.
Wiklund, bröderna C. och P. Pahlin samt H.
Nenzén. Kramfors IF är vidare en av
Norrlands ledande boxningsklubbar och räknar
bland sina medlemmar A. Eriksson, som 1931
vann SM i flugvikt. Även i fotboll och
framför allt fri idrott är klubben en av distriktets
ledande. Kramfors IF har sedan 1936 en
modern idrottsplats.

Dessutom finnas i Kramfors Öds Skidklubb
(st. 1934, 122 medl.) och en specialklubb för
tennis. N. B-ck.

KRAMP.

Av leg. läkaren Theodor Julén.

Med kramp menar man en av viljan
oberoende muskelsammandragning till
följd av abnorm retning, som träffar
motoriska nervbanor.

Ur medicinsk synpunkt skiljer man på
tonisk och klonisk kramp. Vid tonisk
kramp (av grek. tonun, spänna) har
muskeln råkat i ett ihållande kramptillstånd,
s. k. sendrag. Den kloniska krampen (av
grek. klonein, skaka) kännetecknas av
hastigt på varandra följande, ofrivilliga
muskelsammandragningar, som ibland
kunna uppträda i form av darrningar.

Den hos idrottsmän ibland
uppträdande krampen är vanligen av tonisk
karaktär och beror på överansträngning av en
muskelgrupp, varvid
cirkulationsrubbningar uppkomma. Vanligast uppträder
krampen i vadmuskulaturen och är
förbunden med mer eller mindre stark
smärta. Oftast uppkommer den, om en
muskel anstränges i ett läge av
maximal förkortning, d. v. s. då den arbetar
i inre delen av sin leds rörelsebana. Den
absoluta krampen föregås av lättare
krampkänningar och kan förebyggas av
ett lättande av muskelns arbete och
tänjande av densamma. Hos en löpare
arbetar vadmuskulaturen under maximal
förkortning vid löpning högt på tå. Vid
börjande krampkänning kan denna
behärskas genom sänkning av det höga
tå-läget med därav åtföljande förkortning
av steglängden. Har verklig vadkramp
inträtt, är all möjlighet att fortsätta för
en stund helt utesluten.

992

Tryckt 2°/ii 41

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 21:30:37 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/4/0578.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free