Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kvinnliga idrottsspel, Jeux Féminins Mondiaux - Kvinnogymnastik, av fil. kand. Åke Svahn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KVINNOGYMNASTIK
Bild 1. Av tysken J. A. L. Werner på 1830-talet
rekommenderade kroppsövningar för kvinnor,
hämtade ur ett av honom 1837 utg. arbete.
— Häck 80 m: M. Jacobsson, Sv, 12,4s. — Höjd:
I. Braumüller, Ty, 157 cm. — Längd: K.
Hi-tomi, Jap, 590 cm. — Kula (bästa hand): G.
Heublein, Ty, 12,495 m. — Spjut (bästa hand):
A. Schumann, Ty, 42,32 m. — Diskus (bästa
hand): H. Konopacka, Po, 36,80 m. — Trekamp
(100 m, höjd och spjut): E. Braumüller, Ty,
198 p. — Stafett 4x100 m: England 49,9s. —
Basketboll: Canada. — Handboll: Österrike. —
Hazena: Tjeckoslovakien.
Nationernas ordningsföljd (bollspel
inräknades ej): 1) Tyskland 57 p.; 2) Polen 26 p.;
3) England 19 p. — 5) Sverige 10 p.
Av svenskorna blevo dessutom M. Jacobsson
fyra i längd med 565 cm (i medvind), R.
Svedberg trea i spjut med 34,18 m, trea i trekamp
med 175 p., E. Svensson femma i diskus, sexa
i kula, B. Lovén trea på 800 m med 2m 24,8s.
1934 i London.
60 m: S. Walasiewicz, Po, 7,ös. — 100 m: E.
Krauss, Ty, 11,9s. — 200 m: E. Krauss, Ty, 24,9s.
— 800 m: Z. Koubkova, Tjeck, 2m 12,4s. — Häck
80 m: R. Engelhard, Ty, 11,6s. — Höjd: H.
Grieme, Ty, 155 cm. — Längd: Göppner,
Ty, 581 cm. — Kula (bästa hand): G.
Mauer-mayer, Ty, 13,67 m. — Spjut (bästa hand): L.
Gelius, Ty, 42,33 m. — Diskus (bästa hand): J.
Waisowna, Po, 43,79 m. — Femkamp (100 m,
höjd, längd, spjut och kula): G. Mauermayer,
Ty, 377 p. — Stafett 4x100 to: Tyskland 48,6s.
— Basketboll: Frankrike. — Hazena:
Jugoslavien.
Nationernas ordningsföljd (bollspel
inräknades ej): 1) Tyskland 95 p.; 2) Polen 33 p.; 3)
England 31 p. — 7) Sverige 11 p.
Av svenskorna blevo R. Svedberg fyra i
diskus med 38,60 m, fyra i femkamp med 296 p., M.
Wretman tvåa på 800 m med c:a 2.15 (officiell
tid togs ej, men tidigare världsrekordet torde
ha underskridits). S. L.
KVINNOGYMNASTIK.
Av fil. kand. Åke Svahn.
Redan Guts Muths rekommenderade
kroppsövningar för kvinnor.
Redan Guts Muths, den tyske
banbrytaren på gymnastikens område,
framhöll i sitt verk »Gymnastik für die
Jugend» (1793), önskvärdheten av att
även kvinnorna utövade kroppsövningar.
»Även kvinnan bör», skriver han, »kunna
bruka sin kropp, bör sträva efter herravälde
över densamma och ge den vighet och
uthållighet. Hon bör vara frisk och stark, ty hon
skall föda friska barn.» Han rekommenderar
för kvinnan daglig rörelse i det fria, »små
fotresor», och för flickor från 6 till 12 à 14 år
ett lämpligt urval av sina förut beskrivna
övningar, dock utan att närmare ånge vilka.
Icke heller den tyska turnrörelsens
grundare, F. L. Jahn, hyste principiella
betänkligheter mot kvinnogymnastik men
gjorde inga försök att skapa en för
kvinnor avpassad gymnastikform. Jahns med-
arbetare Ernst E i s e 1 e n däremot gjorde,
i utpräglat korrektivt syfte, praktiska
försök med gymnastik för kvinnor i en av
honom 1832 i Berlin skapad
gymnastik-anstalt för flickor med hållningsfel.
Det första gymnastiksystemet för kvinnor
framlades 1828.
Ett speciellt för kvinnor (och barn)
utarbetat gymnastiksystem framlades
först av Guts Muths’ lärjunge, den i USA
födde schweizaren Phokion C1 i a s, i
hans 1829 utg. »Calisthenie oder
Ueb-ungen der Schönheit und Kraft für
Mäd-chen»1.
Gymnastikens mål, anser Clias, bör vara att
»stärka hälsan, öka smidigheten, ge alla rörel-
1 Redan 1827 utgavs i London av italienaren
Voarino en liten bok om kvinnogymnastik.
1087
Tryckt 20/i, 41
1088
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
