Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pärk, av fil. kand. Åke Svahn och major Einar Råberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PÄRK
nes» vågen ha lika åldrar och kön spelat mot
varandra, »drängar» (ogifta karlar) mot
»gubbar» (gifta karlar) o. s. v., medan vid de
mindre »insoknes» även »gubbar» fått våga med
»källingar» (gifta kvinnor), »drängar» mot
»pej-kar» (ogifta kvinnor) etc. Utmaningen skedde
förr i regel skriftligt genom särskilda »vågbrev».
I mitten av 1800-talet höll det på
Gotland särskilt mycket utbredda »läseriet» på
att förinta det blomstrande idrottslivet och
därmed också pärkspelet. Omkring 1880
inträdde emellertid en ändring till det
bättre, och 1878 bildades Visby Bollklubb,
som genom årliga tävlingar 1882—87 kan
sägas ha räddat spelet från att falla i
glömska. År 1890 tillkom på förslag av
den senare som författare kände Algot
Sandberg en kommitté, som s. å. inbjöd
till en stor tävlingsfest, »Den l:a
allmänna gotländska idrottstävlingen» på
Visborgs slätt 17 aug. Liknande tävlingar
höllos sedan även 1894, 96, 1900, 04 och 09.
Vid tävlingarna 1890, som samlade 500
deltagare och 4 000 åskådare och till vilka kpnung
Oscar skänkte ett vandringspris, blev
barklagens förmåga för första gången poängbedömd
efter vackert spel; semifinal och final spelades
dock efter vanlig »vunstberäkning» (jfr sp. 1041).
Förfaringssättet, som närmast tillkommit för
vinnande av tid, medförde, att det tidigare
»put-tiga» spelet fick vika för »vackert» spel med
långa lyror etc.
År 1904 bildades inom
Riksidrottsförbundet en sektion för pärk, men
sektionsstyrelse tillsattes endast till 1908—09.
Administrationen av pärkidrotten
överlämnades sistn. år till Gotlands
Idrottsförbund, som 1909 anordnade DM i
pärk och därefter till 1923 bl. a. årliga
mästerskapstävlingar. Senare har den
1912 bildade Föreningen ->-G o
t-ländsk Idrott svarat för de större
tävlingsarrangemangen, t. ex.
-^-Stånga-spelen.
Är 1925 utgav sistnämnda förening tryckta
regler för spelet, en betydelsefull åtgärd, enär
tidigare tvister i regelfrågor varit vanliga de
olika landsändarna emellan.
Från början av 1940-talet har intresset
för pärk märkbart stegrats på Gotland,
och spelet har upptagits vid en del
gotländska folkskolor.
Skolorna äro sockenvis indelade i ett 20-tal
kretsar, inom vilka anordnas tävlingar i pärk,
bäddring och inslagning i pärk. De skickligaste
lagen mötas årligen i aug. vid stora ungdoms-
Bild 2. Pärkkarlen slår ut bollen. — Från
Stångaspelen.
tävlingar, anordnade av Föreningen Gotländsk
Idrott.
Berömda pärkspelare.
Av utomordentliga spelare från början av
1900-talet må nämnas den nu nästan
legendariske Ivar Persson (f. 1878, senare underofficer
vid Gotlands artillerikår), under sina glansår
oslagbar i alla gotländska idrotter, vidare
bröderna M., B., V. och O. Smedberg från Smide
i Ekeby (populärt kallade »smidesorkarna»)
samt lantbrukaren Joh. Johansson från
Utal-skog i Älskog socken (»Äutalsken»), som var
en skicklig frampärkspelare och gärna tävlade
barfota. Andra framstående pärkkarlar äro
nuvarande brandchefen i Visby C. Lindström,
segrare vid de stora gotländska
idrottstävlingarna i Visby 1904, lantbrukaren Karl Hansson
i Hablingbo (f. 1885), verkmästare M.
Hejden-berg, mångårig pärkkarl för Visby Bollklubb,
samt folkskollärare Reinhold Dahlgren i Stånga,
vilken senare hemfört 6 DM i bakpärk 1909—18.
Pärk har svårt att slå igenom på fastlandet.
Redan på 1880-talet gjordes försök
att överföra pärkspelet till svenska
fastlandet, främst Stockholm och Uppsala.
Såväl dessa som senare företagna försök
ha dock som nämnts i stort sett
misslyckats, sannolikt beroende på att pärk
är ett jämförelsevis svårt spel, som
kräver omsorgsfull instruktion och avsevärd
träning, i motsats till varpkastningen
(som därför också slagit igenom på
fastlandet under 1930-talet).
1037
1033 1037
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
