Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Viltvård, av överste Bertil Burén - Wiman, David - Wimbledon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
WIMBLEDON
eller konstgjorda gömställen) ordnas, om det ej
gjorts tidigare, där djuren regelbundet utfodras
med slösäd och majs. För harar och rådjur
ordnas med klöverhö i häckar, som med
grentak skyddas från snö, eller också bindes höet
kring stammen på yviga granar, så att det ej
trampas ned eller översnöas.
Det vilda måste ha ro.
Om människor och hundar dagligen störa det
vilda, drar det bort, hur bra där för övrigt än
är. Skrämmas honorna upp från sina ägg,
upptäckas dessa lätt av skator, kråkor m. fi.
Under maj och juni bör man därför ej gå i
markerna utanför vägarna eller landstiga på
små-holmar.
Högviltets svåraste fiender äro tjuvskyttar
och lösdrivande hundar (-»-Jaktlagar, sp. 454).
För småviltet är den farligaste perioden, när de
ruva sina ägg och uppföda sina ungar. Deras
värsta fiender äro räv, duvhök, trut vid havet,
kråka, skata och nötskrika, vilka viltvårdaren
därför måste strängt hålla efter. Även grävling
och igelkott äro kända som äggplundrare och
få ej förekomma talrikt. Utom de jaktsätt, som
äro beskrivna för varje djurslag, måste man
ibland tillgripa fällor för fångst av duvhök och
utläggande av gift för att få bukt med kråkor
och skator.
Skjut med urskiljning.
När jägaren på hösten skall ta sin tribut av
det vilda, skall han skjuta med måtta och
urskiljning och med minsta möjliga störning
(-»-Jaktlagar). I fråga om hjortdjur skjuter
man handjur med svaga eller missbildade horn,
hondjur som flera år gått gall, övertaliga
ungdjur o. s. v. Man får ej skjuta årskalvar av älg
och bör ej sic ju ta ko, som följes av avkomma.
Rapphönskullar böra aldrig minskas under
8—10 individer, om man följande år skall kunna
räkna med 1 eller 2 par på området för
fjolårets kull.
Önskar man utöka sin fasanstam utan att
släppa ut nya individer, bör man på hösten
skjuta bort en stor del av tupparna. På våren
utvandra nämligen de yngre tuppar, som ej
kunna göra sig gällande mot de starkare gamla,
och ta då alltid med sig en del av hönorna.
Även den mest omtänksamme viltvårdare
kan råka ut för många missräkningar.
Viltsjukdomar, dålig väderlek, organiserat
tjuv-skytte m. m. kunna föröda årslångt arbete. Mot
viltsjukdomar står man i det närmaste hjälplös.
Bäst är troligen att, särskilt när det gäller hare,
så snart sjukdomen upptäckts skjuta bort så
många individer som möjligt och lita på
naturens förmåga av självläkning. Alltid återstå
några immuna individer, på vilka en ny stam
kan byggas. Viltsjukdomar uppträda i regel ej,
förrän en art blivit alltför talrik inom ett
begränsat område, t. ex. öar. Inavel medför i
längden degeneration och sjukdom.
1289
Litt.: A. Eklund, »Svensk jakt» (1930) och
»Viltvård. Handbok i jaktvård och viltskydd»
(1939).
Wiman, David, gymnast (f. 1884 6/s),
försäkringsman, Brottkärr, erhöll Svenska
Gymnastikförbundets silvermedalj 1939
för deltagande i gymnastikuppvisningar
vid OS 1906, 08 och 12. H. B-s.
Wimbledon [°i’mbld9n], förstad till
London i grevskapet Surrey, är platsen
för världens största och förnämsta
tennisanläggning. Bild vid art. Tennis, pl. 2.
Wimbledon, som förvaltas av -»-All England
Lawn Tennis Club, har en centre-court, vilken
rymmer c:a 14 000 åskådare och efter
ombyggnad 1921—22 ett 20-tal tävlings- och
träningsbanor. På Wimbledons världsberömda
gräsbanor ha engelska mästerskapen i herrsingel
spelats sedan 1877, herrdubbel 1879, damsingel
1884 samt damdubbel 1885 och mixed dubbel
1888. Ett stort antal av världens förnämsta
tennistävlingar ha avgjorts i Wimbledon, bl. a.
finalerna i -»-Davis Cup, 1904—07, 13 och 34—37,
-»-Wightman Cup, vartannat år sedan 1924, samt
utomhustävlingarna i tennis vid OS 1908. — Vid
Wimbledon anordnas årligen även betydande
crickettävlingar.
Segrare i Wimbledonturneringen i tennis ha varit:
Herrsingel: 1877 S. W. Göre, 1878 P. F.
Hadow, 1879 och 80 J. T. Hartley, 1881—86 W.
Renshaw, 1887 H. P. Lawford, 1888 E. Renshaw,
1889 W. Renshaw, 1890 W. J. Hamilton, 1891 och
92 W. Baddeley, 1893 och 94 J. Pim, 1895 W.
Baddeley, 1896 H. S. Mahony, 1897—1900 K. P.
Doherty, 1901 A. W. Göre, 1902—06 H. L. Doherty,
1907 N. E. Brookes, 1908 och 09 A. W. Göre, 1910
—13 A. F. Wilding, 1914 N. E. Brookes, 1915—18
Inga tävlingar, 1919 G. L. Patterson, 1920 och 21
W. T. Tilden, 1922 G. L. Patterson, 1923 W. M.
Johnston, 1924 J. Borotra, 1925 R. Lacoste, 1926 J.
Borotra, 1927 H. Cochet, 1928 R. Lacoste, 1929 H.
Cochet, 1930 W. T. Tilden, 1931 S. B. Wood, 1932
H. E. Vines, 1933 J. H. Crawford, 1934—36 F. J.
Perry, 1937 och 38 J. D. Budge, 1939 R. L. Riggs,
1940—45 Inga tävlingar.
Damsingel: 1884 och 85 M. Watson, 1886 B.
H. Bingley1, 1887 och 88 L. Dod, 1889 B. H.
Hill-yard, 1890 Rice, 1891—93 L. Dod, 1894 B. H.
Hill-yard, 1895 och 96 C. Cooper2, 1897 B. H. Hillyard,
1898 C. Cooper2, 1899 och 1900 B. H. Hillyard, 1901
C. Sterry, 1902 M. E. Robb, 1903 och 04 D. K.
Douglass, 1905 M. Sutton, 1906 D. K. Douglass,
1907 II. Sutton, 1908 C. Sterry, 1909 D. Boothby,
1910 och 11 D. Lambert Chambers, 1912 E.
Lar-combe, 1913 och 14 D. Lambert Chambers, 1915—18
Inga tävlingar, 1919—23 S. Lenglen, 1924 K.
McKane3, 1925 S. Lenglen, 1926 K. Godfree, 1927—
29 H. Wills4, 1930 H. Moody, 1931 C. Aussem, 1932
och 33 H. Moody, 1934 D. E. Round, 1935 H.
Moody, 1936 H. H. Jacobs, 1937 D. E. Round, 1938
H. Moody, 1939 A. Marble, 1940—45 Inga tävlingar.
Herrdubbel: 1879 L. R. Erskine, II. F.
Lawford, 1880 och 81 W. och E. Renshaw, 1882 J.
T. Hartley, R. T. Richardson, 1883 C. W. Grinstead,
C. E. Weldon, 1884—86 W. och E. Renshaw, 1887
P. B. Lyon, H. W. W. Wilberforce, 1888 och 89 W.
och E. Renshaw, 1890 J. Pim, F. O. Stoker, 1891
W. och H. Baddeley, 1892 H. S. Barlow, E. W.
1 Senare Hillyard. 2 Senare Sterry. 3 Senare God-
free. 4 Senare Moody.
1290
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
