Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Värmlands Skytteförbund - Värnamo - Västanfors →Fagersta-Västanfors - Wästberg, Nils - Västerbottens Fotbollförbund - Västerbottens Idrottsförbund - Västerbottens län, av landskanslist Gunnar Björnwall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄSTERBOTTENS LÄN
N. Roström, Karlstad; 1935 A. Persson, Gravöl;
1936 O. P. Olsson, Jösse; 1937 H. Eriksson, ölme;
1938 A. Persson, Gravöl; 1939—41 A. Lemon,
Säff-le; 1942 S. F. Johansson, Dalby; 1943 E. Linder,
Kristinehamn; 1944 G. Johansson, ölme; 1945 G.
Larsson, Hagfors.
Förbundsmästare i fältskjutning
(inst. 1930); 1936 H. Hammar, Munkfors; 1937
G. Färdig, Hammar; 1938 H. Johansson, Nyed;
1939 R. Larsson, Nyed; 1940 Ingen tävling; 1941
V. Andersson, ölme; 1942 A. Bengtsson, Ovansjö;
1943 J. Thorin, Säffle; 1944 R. Svensson, Ö.
Fågelvik; 1,945 T. Hermansson, Eda; 1946 G.
Holmstrand, Nyed. R.L-n; G.L-n.
Värnamo, stad i Småland vid Lagan
(6 396 inv. 1946), har ett 15-tal
idrottsklubbar med sammanlagt omkring 700
medl. och är i förhållande till sin storlek
en av Sveriges främsta »idrottsstäder».
Äldsta föreningen är IFK (st. 1912, ombildad
1924, 125 medl. 1946), som tidigare utövat en
mängd idrotter (specialklubbar ha senare
bildats) men nu endast utövar fotboll, i div. II
södra 1934—35 och 37—41, i div. II västra 1935—
36, från hösten 1941 i div. III. Mest kända
spelare ha varit H. Billström, T. och V.
Petersson, A. Mathiasson och R. Nordh. Värnamo SK
(st. 1940, 230 medl.) är en av Sveriges bättre
löparklubbar med medl. som Rune Gustafsson,
S. Lindgren, Bertil Johansson och N. Roupé
samt tidigare även kulstötaren W. Norrestam
(senare i Hellas). Värnamo GIK (st. 1923, 45
medl.) utövar bandy (div. II 1940 och från 43)
och ishockey. Värnamo Boxningsklubb (st. 1929,
64 medl.) är Smålands främsta i sin gren, och
dess medl. Stig Pettersson, Thage Andersson
och Göte Karlsson ha vunnit SM eller tillhört
landslaget. Värnamo Brottarklubb (st. 1934, 110
medl.) är mycket livaktig och uppförde 1943—
44 för 25 000 kr. en inomhuslokal. S. Ekstrand
och G. Bogren vunno JSM 1940.
Specialklubbar finnas för bl. a. motorsport, tennis,
orientering, simning, bordtennis, cykelsport, gång
och skytte.
Finnvedsvallen, uppförd 1933 av IFK, inköpt
av staden 1944, något moderniserad 1945, är
stadens enda idrottsplats. För byggande av ett
idrottshus ha 1940 erhållits 100 000 kr. av
tipsmedel, t. v. fonderade. B-l E-n.
Västanfors -^Fagersta-Västanfors.
Wästberg, Nils, stavhoppare (f. 1914
29/is), köpman i Hudiksvall, vann SM i
stavhopp 1938 och 39.
Wästberg, som tävlar för Strands IF och som
vunnit DM i tiokamp och varit
amatörinstruktör i Hälsingland, skadades i finska kriget 1940
och återvann därefter ej fullt sin gamla form.
Hans personliga rekord är 410 cm. S. L.
Västerbottens Fotbollförbund bildades
1924 i Umeå — efter det fotbollen från
1916 administrerats av en sektion i
Västerbottens Idrottsförbund — och omfattar
74 klubbar med omkr. 8 000 medl. 1946.
Ordf. ha varit: 1924—28 J. R. Sandström, Umeå,
1928—38 G. Burstedt, Holmsund, därefter G. Björk,
Ursviken. G. B-U.
Västerbottens Idrottsförbund bildades
1908 i Umeå och omfattar 243 klubbar
1946 med 14 671 medl.
Ordf. ha varit: 1908—13 E. von Boisman, 1913
—15 E. H. Zetterberg, 1915—19 L. Wahlberg, 1919
—22 E. Reis, 1922 U. Brandel, 1923—25 O.
Scher-din, 1925 E. Reis, 1926—31 B. Lundstedt, 1931—38
A. Wästfelt, därefter E. Lindberg. G. B U.
VÄSTERBOTTENS LÄN.
Av landskanslist Gunnar Björnwall.
Västerbottens län är Sveriges näst
största och omfattar s. hälften av landskapen
Västerbotten och Lappland samt
Nord-malings och Bjurholms tingslag av
Ångermanland med ett sammanlagt ytinnehåll
av 59 148,45 km2 (d. v. s. nästan lika
mycket som Skåne, Blekinge, Halland och
Småland tills.) med 228 602 inv. 1946.
Tack vare det mycket utökade
vägnätet (över 800 mil, därav 245 efter 1934)
har isoleringen alltmer brutits, men delar
av Lappmarken äro närmast »jungfrulig
mark» för all idrott utom skidsport.
Skidsporten slog igenom i och med
Skidfräm-jandets internationella tävlingar i Umeå 1902
(smärre lokala tävlingar hade dock hållits
tidigare). En rad klubbar bildades, som 1903
förenades i Västerbottens Skidlöparförbund,
upplöst efter Svenska Skidförbundets tillkomst
1908. Ett banbrytande arbete gjordes dels av
Västerbottens reg. och Norrlands dragonreg.,
som arrangerade tävlingar för värnpliktiga och
gåvo dessa håg för idrott, dels av IFK Umeå,
som ensam bland de civila klubbarna hade råd
att deltaga i avlägsna tävlingar och därför som
medlemmar samlade flertalet av distriktets
bästa åkare. Omkring 1920 började landsbygdens
klubbar taga hand om sina åkare, främst i
->Norsjö och ->Lycksele, som efter ->-Umeå
och -^-Skellefteå äro distriktets idrottscentra.
Bland klubbar i övriga orter märkas Sorsele
IF (st. 1927, 75 medl. 1946), vars bästa åkare
varit S. Stenvall, R. Renman och Per
Andersson, Storumans IK (st. 1925, 67 medl.) med
Thule Persson, Vilhelmina IK (st. 1922, 48
medl.), som i mitten av 1920-talet var mycket
stark med O., S. och I. Gavelin men senare gått
tillbaka, Vindelns IF (st. 1922, 60 medl.), som
hade sin blomstringstid under 1930-talet med
H. Blomstedt, L. och O. Grahn, tidtals A.
Stenberg, E. Westerlund och D. Ludvigsson, Granö
IF (st. 1925, 71 medl.) med O. och R.
Magnusson samt Jonas Johansson, SK
Tegsnäs-Pojkarna (st. 1945, 50 medl.), en utbrytning ur
Granö IF med bl. a. A. Jonsson och S. Nilsson,
Sandviks IK i Holmsund (st. 1905, 295 medl.),
1251 1329
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
