Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fröstell, Walther - *Fulham FC - *Funke, Carl - Fyrfota - *SK Fyrishof - *Fyrishofsloppet - *Fyrstadsmatcherna i brottning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FYRSTADSMATCHERNA I BROTTNING
den i Östersund skjuta i medeltal 50 skott per
dag sommaren 1942. Vid SM på hösten i
öster-sund vann han fältskjutningen och blev fyra
i banskyttemästerskapet med 50 p i sista
omgången. År 1943 började han med sportskytte,
blev fyra i SM och sköt 534 med armégevär i
landskampen möt Finland (182 i knästående). I
riksskyttetävlingens mästerskap upprepade han
sin bravad att sluta med 50 p i sista omgången.
Sedan dess har han varit en av
förgrundsfigurerna i svenskt skytte och även nått eliten i
pi-stolskytte. Hans märkligaste framgångar ha
varit:
1944: tvåa i SM med armégevär, tvåa med fritt
gevär, stående, seger i tävlingen om
Riksskölden, förbundsmästare i skolskjutning i
Jämtlands Skytteförbund med rekordresultatet 196 p.
1945: tvåa i SM med fritt gevär, stående, seger
i Riksskölden, mästerskytt i norrländska
riks-skyttetävlingen, armémästare i fält- och
ban-skjutning. 1946: segrare i SM med armégevär
på rekordresultatet 538 p, armémästare i
fält-skytte, tvåa på bana och tvåa med pistol, en
av stöttepelarna i laget mot Schweiz. 1947: en
glänsande segerrad i fältskjutning med
armépistol, segrare i SM med fritt gevär, liggande,
och trea på kortdistans, stående.
Efter en svår downperiod i juli och
misslyckande i första VM-tävlingen (sämst i laget
i knästående på kortdistans med 373 p) fann
han sig själv, sköt vid VM 1947 med fritt
gevär 554 i halvmatchen och tog VM i knästående
med 375 p (1 099 sammanlagt) samt blev tvåa
med armégevär på 527 p (samma som segraren).
Han vann överlägset garnisonsmästerskapet i
Stockholm 1947.
Frostell tränar allvarligare än de flesta men
har förmåga att koppla av och skjuta utan att
spänna sig på tävlingar. Han är en god,
skötsam idrottsman och i det närmaste vegetarian.
K. A. L.
*Fulham FC spelade i Sverige 1933 med
följande resultat: komb. Göteborgslag
3—1, A. I. K. 6—1, Sleipner 2—3, Brage
3—1.
*Funke, Carl, vann SM i bandy även
1941.
Fyrfota -^-Svensk gymnastik, bd VI, sp.
771.
*SK Fyrishof, Uppsala, har efter 1940
vunnit SM på cykel individuellt, genom
Harry Jansson, och i lag på 150 km 1945
samt JSM på 50 km s. å. Säsongen 1945
var f. ö. rekordartat framgångsrik med
51 individuella segrar. År 1947 vanns SM
i lag på 50 och 250 km. Medlemsantalet
1947 var 93.
*Fyrishofsloppet, cykeltävling, arrange-
rad av SK Fyrishof, Uppsala, har efter
1940 vunnits av:
1941 B. Malmgren, Hammarby, 2t28m45,6s,
1942 S. Hellberg, Fredrikshof, 2.28,48,0, 1943
Harry Jansson, Fyrishof, 2.36.39,2, 1944 H.
Jane-mar, Upsala CK, 2.34.32,3, 1945 B. Janemar,
Upsala CK, 2.33.28,0, 1946 Folke Andersson,
Fyrishof, 2.30.44,1; 1947 R. Bernhem, Fyrishof, 2.30.41,2.
1948 Å. Olivestedt. Fredrikshof, 2.28.48,8.
*Fyrstadsmatcherna i brottning
förlorade i början av kriget något av sin
popularitet, och från att tävlingen 1939
omfattat 132 lag (orter) sjönk antalet 1940
till 113 och 1943 till 90. Intresset har
senare åter ökat, och 1946 liksom 1947
samlade tävlingen 112 lag.
.Tillbakagången berodde på klubbarnas
svårighet att under beredskapstiden samla fulla
lag samt på kristidens inskränkningar i
bil-och busstrafiken. En bidragande orsak var även
den år efter år likartade tävlingsformen, som
gjorde, att många klubbar och samhällen
ledsnade på att ständigt möta i stort sett samma
motståndare. För att råda bot mot detta har
Svenska Brottningsförbundet infört en del
reformer, som väntas skola öka intresset för det
väldiga arrangemanget. År 1944 utökades de
fyra huvudgruppernas antal till fem, nämnda
A-, B-, C-, D- och E-grupperna. Som
medlemmar i den nytillkomna E-matchen utsågos
fyra välkvalificerade lag från siffergrupperna.
År 1946 beslöts att två lag skola upp- och
nedflyttas varje år i de fem bokstavsgrupperna
samt att samtliga segrande lag i
siffergrupperna 1947 skulle mötas i en kvalificerande
tävling enligt utslagsmetoden. De två bästa
städerna i denna tävling blevo Örebro och
Lidköping, som därmed från 1947 tävlade i lägsta
huvudgruppen. Denna omdöptes och ändrades
s. å. till D 1 och D 2 (av de tidigare D- och
E-matcherna) och samtidigt bestämdes, att fr.
o. m. 1948 de fyra bästa lagen i
»siffersegrar-nas» utslagstävling skola uppflyttas och ersätta
de två sämsta i resp. D-grupper, vilka bildas
efter geografiska principer.
Antalet startande lag efter de i bd III
nämnda har varit:
1940: 113 1942: 108 1944: 105 1946: 112
1941: 109 1943: 90 1945: 104 1947: 112
Eskilstuna har tack vare driftiga ledare och
goda förstärkningar utifrån (bl. a. Rudolf
Svedberg, Bertil Eriksson, Olle Anderberg och Ture
Johansson) varit tävlingens klart bästa stad
under 1940-talet och under denna period
hemfört sex segrar mot Stockholms två.
Resultaten i A-gruppen fr. o. m. 1940 ha varit:
1940 i Stockholm: 1) Eskilstuna, 2) Borås, 3)
Stockholm, 4) Sundsvall; 1941 i Eskilstuna: 1)
Eskilstuna, 2) Stockholm, 3) Malmö, 4) Borås;
1942 i Malmö: 1) Stockholm, 2) Eskilstuna, 3)
Sundsvall, 4) Malmö; 1943 i Borås: 1) Stock-
613
’601 613
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
