- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 7. Supplement A-Ö /
623-624

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Fältskjutning, av K. A. Larsson - Fältskjutning med pistol - *Fälttävlan, av Bengt Ström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FÄLTTÄVLAN

vinden — bortfalla nämligen i stort sett,
då det gäller pistolskytte. Som ersättning
härför strävar man att få in
överraskningsmoment och rörliga målanordningar,
men detta ställer stora krav på
arrangörerna både tekniskt och ekonomiskt. En
annan svårighet vid pistolfältskjutningar
är den bristande enhetligheten i fråga om
vapen, som framdrivit en babyloniskt
för-bistrad klassindelning.

•FÄLTTÄVLAN.

Av Bengt Ström.

Under beredskapstjänsten under det
andra världskriget blevo fälttävlingar en
angenäm omväxling i den ofta
långtråkiga neutralitetsvakten och samtidigt ett
ypperligt medel att hålla befäl och
manskap i god fysisk form. Intresset för
denna tävlingsform började därför gripa
omkring sig även bland »civila»
idrottsmän, främst sådana som själva deltagit i
tävlingar under beredskapstjänstgöringen.

I avsikt att popularisera fälttävlingar
borttogos därför alla grenar, som
fordrade speciell militär utbildning, och den
nya tävlingsformen blev särskilt väl
tillrättalagd för orienterare och fältskyttar.
De vanligaste grenarna blevo fri
orienteringslöpning, punktorientering längs
snitzlad bana, kartläsning från
stationspunkt, fältskjutning med gevär och
handgranatkastning. Sistnämnda gren ansågs
emellertid småningom för »turbetonad»
och ströks från programmet 1946.
Klädseln är som regel valfri, och flertalet
väljer — åtminstone vid större och mera
krävande tävlingar — vanlig
orienteringsdräkt i stället för den förut
obligatoriska uniformen.

SM och DM införas.

År 1941 ansågs den nu allt populärare
tävlingsformen ha nått sådan utbredning, att
Riksidrottsförbundet införde SM och DM samt
uppdrog åt Sveriges Militära Idrottsförbund —
trots att detta icke tillhör RiKsidrottsförbundet!
— att administrera tävlingarna. På grund av de
omfattande arrangemangen — vid SM åtgå
omkr. 200 funktionärer (inräknat
protokolls-uträknare) — ha som regel endast militära
förband kunnat åtaga sig att stå som arrangörer.

Gunnar Hallsten Sveriges bästa.

SM och DM ha givetvis dominerats av fast
anställda militärer, vilka genom sin tjänst få
god träning. Även många civila idrottsmän ha
emellertid visat synnerligen hög klass, främst
H. Ekman (Fredrikshof), H. Blommegård
(Hyl-tebruk), B. Hedberg (Filipstad), G. Hörnell
(Insjön) och H. E. Hansson (Rödön), vilka
båda sistnämnda även tävlat för Dalreg. resp.
Jämtlands fältjägarreg. Bland militärerna
märkas särskilt G. Hallsten, (Jämtlands
fältjägarreg.), vilken är Sveriges hittills i särklass bäste
»fälttävlare» med andraplacering i SM 1942 och
seger 1943, 44 och 46, vidare W. Hjukström och
Magnus Eriksson (Värmlands reg.), Arne
Johansson och B. Ström (Dalreg.) samt E.
Vemdal (Jämtlands fältjägarreg.).

Tävlingsregler och poängberäkning.

Vid SM och DM 1941 användes en
poängberäkning, som i alltför hög grad gynnade goda
skyttar. Till säsongen 1942 utarbetade Sveriges
Militära Idrottsförbund en ny tabell, där
grenarna stå i rättvisare förhållande till
varandra.

Vanligen tillgår tävlingen så, att flertalet (ev.
alla) specialprov utföres i samband med
löpningen och ingår i tiden för denna. I allmänhet
sker dock ett prov efter löpningen (och
utanför dennas tidtagning).

Poängberäkningen, som sker i poängtillägg
för gjorda fel, är beroende av banlängden. För
varje använd minut erhålles 1 p, och varje km
i banlängden gör, att »felpoängen» för övriga
grenar ökas med 0,2 p. Vid 10 km bana
erhållas för varje bom i skjutningen 2,6 p, för varje
mm fel i punktorientering och kartläsning 2 p
och för varje bom i handgranatkastning 2 p.
Vid 15 km bana, tom är det vanligaste i DM
och SM, äro motsvarande »felpoäng» resp. 3,6,
3,0, 3,0.

Svenska mästerskap.

Individuell tävling.

Är Arrangör Plats Segrare Poäng
1941 Dalreg. Silvberg (nära Borlänge) A. Eriksson, Älvsb. reg. 209,00
1942 Västmanl. flygfl. Västanfors H. Ekman, Fredrikshofs IF 178,03
1943 Livreg. grenadj. Kopparberg G. Hallsten, Jämtl. fältj. 226,55
1944 Värml. reg. Sunne G. Hallsten, » 286,70
1945 Livgrenadj.-reg. Kisa B. Ström, Dalreg. 215,02
1946 Jämtl. fältj. Ragunda G. Hallsten, Järntl. fältj. 186,05
1947 Smålands arméart. Gränna K. G. Lundberg, Blekinge flygfl. 249,75
623 624

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 19 23:24:23 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/7/0362.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free