Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Idrottsledaren, av Nils E. Hellsten - *Idrottsmuseer, av Bengt Ahlbom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IDROTTSMUSEER
kan räknas som en idrottsförenings
förnämsta tillgång. Ett sunt kamratskap är
inte endast det bästa medlet att fostra
idrottsmannen till en bra människa, det
är också av största betydelse för
vinnande av ett gott idrottsligt resultat. Man
har många bevis för hur ett gott
kamratskap liksom bär fram idrottsmannen. Till
ett sunt kamratskap hör bl. a.
hjälpsamhet och hänsyn — både till kamrater,
ledare och förening — samt först och sist
ärlighet, respekt för idrottens regler, där
ledaren aldrig får dagtinga.
Exemplet betyder mest.
En ledare måste känna ansvar för sitt
eget personliga uppträdande. Han skall
uppträda så som han vill, att andra skola
vara. Om man inte vill, att en
idrottsman skall uppträda slappt och ovårdat,
smutsigt och slarvigt klädd eller med
allmänt dålig hållning, kan det inte vara
lämpligt, att ledaren uppträder så. Man
väntar sig gärna, att idrottsmannen skall
ha bättre kontroll över sin kropp än
andra, och detta bör då visa sig inte bara
i ett gott resultat på idrottsplatsen utan
också i en god hållning i allmänhet. Vill
inte ledaren, att idrottsmannen skall röka
på idrottsplatsen, så skall han inte själv
göra det. Exemplen kunna mångfaldigas!
Även i sitt tal skall ledaren vara
föregångsmannen och därför undvika
svordomar, råheter och oanständigheter.
Idrottsledarens exempel betyder oerhört
mycket. Det största inflytandet utövar
ledaren genom vad han är. Det duger
inte att tala ett och tänka ett annat, att
lära på ett sätt och leva på ett annat. En
ledare får inte vara någon humbug, han
skall vara äkta alltigenom. Det är
farligt om ledaren söker popularitet, det
innebär eller medför åtminstone lätt något
oäkta. Det viktigaste för ledaren är inte
att bli populär men att väcka aktning och
respekt för sin person och för våd han
lär, så att idrottsmännen i honom kunna
se ett föredöme värt att söka efterlikna.
Det är många besvikelser, många
motigheter och motgångar, som
idrottsledaren kan vänta i sitt arbete. Han får inte
nedslås härav, aldrig ge upp. Han måste
varà optimist med en ljus tro på att till
sist skall hans arbete dock bära frukt —
om han bara ärligt strävar vidare.
Om det praktiska föreningsarbetet, se
Idrottsförening, suppl.
*I DROTTSMUSEER.
Av Bengt Ahlbom.
Svenskt idrottsmuseum efter 50 års utredning!
De redan på 1890-talet väckta planerna
på ett svenskt idrottsmuseum blevo
äntligen förverkligade den 28 maj 1947, då
Gymnastik- och
Idrottsmuseet i Stockholm invigdes av kronprins
Gustaf Adolf. Museet, som är beläget i
Gymnastiska Centralinstitutets
huvudbyggnad (invid Stadion) och upptar en
yta av c:a 530 m2 i två våningar, är
genom sin relativt stora omfattning — c:a
2 000 nummer förutom foto- och
bildarkivets över 10 000 — och sin på samma gång
vetenskapliga och populära uppläggning
det främsta i sitt slag i världen.
Omkostnaderna — c:a 80 000 kronor (varav
15 000 i donationer) — bestredos av
Sveriges Centralförening för Idrottens
Främjande; Åke Svahn ledde arbetet 1943—■
47, och Jerk Werkmäster svarade för den
konstnärliga utsmyckningen.
Resultatet kan betecknas som
utomordentligt. Den fängslande
uppställningen, där gammalt och nytt ställts upp sida
vid sida, de utsökta bildmontagen, där
varje bild utan överdrift kan betecknas
som en fullträff — väggarna formligen
utstråla dramatiskt liv — och icke minst
grundligheten i detaljuppgifter är
beundransvärd. En enstämmig kör av
erkännanden har också kommit museet
till del, icke minst från de många
utländska besökarna.
Museet belyser kroppsövningarnas historia
i Sverige från äldsta tider med hjälp av
redskap, dräkter och annan utrustning av äldre
och nyare slag, modeller av historiskt
intressanta sportanläggningar (t. ex. Exercitii Gården
i Uppsala, Lings första gymnastiksal i Lund
843
844
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
