Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Ljudöfvergångar och associationsförändringar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Äfven detta inskott förekommer i franskan, där dock på
samma gång förbindelsen al öfvergår till au, t. ex.
falloir | — | il faudra, |
valoir | — | il vaudra etc. |
Andra exempel på denna omvandling af al till au i
franskan äro lat. salmonem > fr. saumon (= lax), lat. salvare
> fr. sauver, lat. alterum > fr. autre, lat. saltum > fr.
saut etc. Och i full öfverensstämmelse härmed heter ock
den store reformatorn Calvin på franska Cauvin.
Egendomligt är, att på samma sätt öfvergår al i
holländskan till ou (att uttala au) t. ex. ty. kalt > holl. koud, ty.
alt > holl. oud, ty. salzen > holl. zouten etc.
Detta kommer en att tänka på, att, likasom i grekiskan,
har i de båda närgränsande, fast endast på långt håll med
hvarandra befryndade språken, franska och holländska, u
öfvergått till y, en omständighet som ingifvit den framstående
språkforskaren Ascoli den hypotesen, att detta möjligen
kunde bero därpå, att såväl Frankrike som, åtminstone till
en del, Holland fordom bebotts af keltiska folk.
I samband med denna fransk-holländska diftongisering
vilja vi ock kasta en blick på de båda urgermanska tveljuden
ai och au och deras reflexer i de germ. språken.
Den urg. diftongen ai uppträder i allmänhet i gotiska
som ai, i högtyska och isländska som ei, i fornengelska som
som á[1],
i lågtyska, svenska och danska som ē, t. ex.
heta: |
got. | fht. | flt. | fe. | isl. | sv. | da. |
haitan | heizzan | hetan | hátan[2] | hetta | hela | hede. |
(nht. heissen) | (holl. heeten) |
vet: |
wait | weit | wēt | wát | veit | vet | ved. |
[1] Akut accent betecknar i fe. som i isl. blott att vokalen är lång.
[2]
Den nyengelska formen vore *hote. Jfr. ty. Bein — holl. been —
isl. bein — sv. ben och eng. bone. Likaså ty. Stein och eng. stone etc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 21:13:51 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/spraklif/0074.html