Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Pietist ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170
mast motsvarar våra frikyrkors;
även benämning på fromleri o.
skenhelighet. Pietist, from, gudfruktig
människa.
Pigmént, lat, färgämne, färg.
Pikant, fr., stickande; retande (för
smaken); något, som gör ett
livligt intryck.
Piké, fr., ett slags tätt bomullstyg
med upphöjt mönster.
Pikèra, fr., sticka, reta; göra ett tyg
uddigt i kanten. Pikèrad, stucken,
förnärmad.
Piket, fr., ett slags kortspel.
Piket, fr., krigst„ fältvakt,
förpost-vakt.
Pikrinsyra, kem., framställes genom
salpetersyras inverkan på
karbol-syra, indigo m. m. P. bildar gula,
giftiga kristaller av en bitter smak.
Användes till gulfärgning, till
sprängämnen m. m.
Pikrotoxm, sr., ett ur kockelkärnor
framställt giftigt ämne med bitter
smak.
Piktur, lat., handstil.
Pilaster, ital., valvpelare, till någon
del fristående.
Pilgrim, lat, vandringsman; en, som
vallfärdar till en som helig
ansedd ort.
Piller, lat., läkemedel i form av små
kulor o. ämnade att nedsväljas hela.
Pimpsten, (rättare pimsten), en lätt,
porös, hålig, vulkanisk produkt;
användes som slipnings- o.
glätt-ningsmedel.
Pince-nez, fr. (1. p ängs ne) =
Bin-ockel, se d. o.
Pincette, fr. (1. pängsätt), ett litet
tångliknande instrument, varav
ana-tomer, kirurger, urmakare m. fl.
använda sig för att gripa o.
fast-hålla föremål.
Pindos 1. Pindus, gr. myt., ett åt
Apollo och Muserna helgat berg.
Pinschback, eng., en guldliknande
legering av koppar o. zink.
Pinus, bot., ceder, lärkgran o. tall.
Pinxit, lat., har målat (det, denna tavla),
efter namnet på den som målat
originalet; förkortas stundom:pinx.,
pxt., p.
Pionier, fr. (-iär), skansgrävare; i tyska
armén: ingeniörssoldat; fig., före-
löpare, vägbrytare (i kulturarbetet).
Pirät, lat., sjörövare, fribytare; även
ett slags fruntimmersväska.
Pirög = kanot, se d. o.
Piruétt, fr., svängning runt omkring
på ena tåspetsen; i ridkonsten
hästens svängning runt på ena
fram-1. bakfoten. Piruettèra, göra
piruetter.
Pistol, fr., ett kort eldhandvapen från
16:de århundradet.
Pistön, fr., (1. pistång), den upp- o.
nedgående huvudstången vid en
ångmaskin.
Pitprops, eng,, (1. pitpröpps),
gruf-stolpar.
Pius, lat., from. Namn på flera påvar.
Pix, lat., beck, tjära.
Pjäs, se Pièce.
Pl. — pluralis.
P. 1. = lat., pastor lod, se under
Pastor.
Placera, fr., ställa, sätta, lägga;
anvisa plats; anbringa; förskaffa
tjänst; placera penningar: göra dem
fruktbärande.
Plafond, fr., (1. plafång), innantak,
konstnärligt utstyrt.
Plagiat, lat., litterär stöld. Plagiätor,
person, som stjäl ur andras skrifter
o. utgiver sådant som sitt eget.
Plagiera, begå litterär stöld.
Plaid, eng., (läs pläd), randig 1. rutig
yllefilt, som allmänt nyttjas i skotska
högländerna.
Plaidèra, fr. (1. plädera), hålla
försvarstal inför rätta; tvista, processa:
även gnabbas. Plaideur, (1.
plä-do r), sakförare.
Plaisant, fr. (1. p läs än g), behaglig,
angenäm. Plaisanterie, (1. p 1 ä s a n
g-teri), skämt; lustigt upptåg.
Plai-sir, (1. pläsir), nöje, tidsfördriv.
Plakat, lat., offentligt anslag,
kungörelse.
Plan, lat., jämn yta, slät o. jämn plats;
grundritning; utkast, förslag.
Planera, lat., jämna, göra slät,
planlägga.
Planeter, gr., kallar man de himla-
- kroppar, som kretsa omkring solen
o. af henne erhålla ljus o. värme.
Planetärium, lat., apparat för att
åskådliggöra planeternas o. deras
månars rörelser omkring solen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
