- Project Runeberg -  Språkmästaren : förklaringar över 10,000 främmande ord, deras härledning och uttal /
202

(1915) [MARC] Author: P.L. Bergström - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Sine dubio ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

202

Sine dübio, lat., utan tvivel.

Sinekür, lat, tjänst med lön, men
föga 1. intet arbete; latmanstjänst.

sing. = singularis.

Singuläris, lat., gram., ental.
Motsats : Pluralis.

Singuliär 1. Singulär, lat., särskild,
sällsam, ovanlig.

Sinus, lat., vik, havsbukt; anat., barm;
mat, den första av de
trigonome-triska funktionerna.

Sir, eng. (1. sörr), herre; titel
framför en baronets o. knights (riddares)
dopnamn; allmänt tilltalsord.

Sire, fr. (1. sir), allernådigste herre
(titel för kejsare o. konungar).

Sirén, signalapparat, som frambringar
ljudet medelst ångkraft. Sirèner,
gr. myt., kvinnliga havsdemoner,
som med sin förtrollande sång locka
sjöfarande i fördärvet; fig.,
förfö-rerska, som äger sångens 1.
skönhetens trollmakt.

Sirius, himmelens klaraste stjärna,
belägen i stjärnbilden Stora hunden.

Sirocco 1. Sirocko, ital., en het,
kvalmig, ohälsosam sydöst-vind i Italien
o. på Afrikas nordkust.

Sisyfos (lat. Sisyphus), gr. sag., konung
i Korint, blev för sina många brott
straffad i underjorden med att
uppför ett brant berg ständigt rulla en
stor sten, som, så fort den
kommit upp till spetsen, alltid rullade
ned; "sisyfosarbete", ett sådant,
som aldrig kan fulländas.

Sit tibi terra levis, lat., må mullen
vila lätt på dig!

Situation, fr., läge, tillstånd,
belägenhet.

Sit vénia verbo, lat., med förlov sagt.

Siva 1. Schiva, ind. myt., en av
indiernas högsta gudomligheter,
alstringens o. förintelsens gudamakt.

Sjablön, se ChaUon.

Sjabräk, turk., sadeltäcke.

S]al, pers., stor fruntimmershalsduk.
S]alétt, en liten sådan.

Sjöskum, talkjord i förening med
kiselsyra o. vatten; användes till
cigarrmunstycken m. m.

Sjöstjärnor, zool., tillhör
tagghuding-arnas klass med stjärnform, en platt
kropp, delad i fem s. k. armar.
= så kallad.

Skabb, smittsam hudsjukdom,
framkallad av en parasit, skabbdjuret;
kan botas med grönsåpa, med lika
delar perubalsam o. flytande
styrax-balsam 1. om den är av svårare
beskaffenhet med unguéntum,
sülphu-ris compositum. Såväl såpan som
salvorna (men blott endera) böra
ingnidas å kroppen på de angripna
stäl^na morgon o. afton.

Skabrös, lat., grov, oanständig.

Skalp, lat, den lösskurna o. avdragna
huvudsvålen med hår. Skalpèra,
taga en skalp; fordom brukligt av
Amerikas indianer mot sårade 1.
besegrade fiender.

Skandal, gr., anstötlighet; obehagligt
uppseende. Skandalisera, väcka
anstöt; göra ett obehagligt
uppseende. Skandalös, som väcker
både anstöt o. uppseende.

Skandéra, lat., uppläsa vers så, att
den sönderdelas i sina versfötter.

Skarifikatiön, lat., inskärning i huden
med lancett 1. annat instrument,
för uttömmande av blod 1.
blodvatten. Skarificèra, göra sådan
inskärning.

Skarlakan, ital., en bjärt röd färg;
tyg med denna färg.

Sked vatten, salpetersyra.

Skelétt, gr., benrangel, benstomme.
Människans kropp består av mer
än 20J ben, förutom tänderna.

Skenfaxe (Skinfaxe), nord. myt,l>ags
häst, efter vilken han varje dygn
skulle färdas över himlavalvet.

Skepticism, gr., den åsikt, som
förnekar det mänskliga vetandets
visshet; tvivelsjuka. Motsats:
dogmatism. Sképtiker, tvivlare.
Skeptisk, tvivlande på allt.

Skiltvakt, på vakt utstäld soldat.

Skiss, Eskiss 1. Skizz, grundritning,
utkast; modell. Skissera, göra
utkast.

Skock, antal av 60 stycken.

Skolasticism 1. Skolastik, gr.,
benämning på den medeltidens filosofiska
riktning, som sökte förena grekisk
filosofi med kristna kyrkans
lärosatser. Skolàstiker, filosof av denn a
riktning.

Skribént, lat., skrivare. Skriblèr,
bläoksuddare (4ålig skriftställare).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 18:42:29 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sprakmas/0206.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free