Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA ALEXANDRINER.
9
att av "Sveas" första 100 rader blott 76 börja fullkongruent
jambiskt — s&ledes är "schemat" där sviket i en fjärndel
fall bara ifråga om de två första fötterna. Ytterligare
exempel kunna lätt uppsökas av tvivlaren.
Själva detta faktum, att de rationella verserna endast
utgöra mindretalet, är naturligtvis inte något egendomligt för
alexandrinen, utan karakteriserar alla de stavelseräknande
versarterna i svenskan. Låt oss ta blankversen ! Astolfs
monolog i "Lycksalighetens ö"2 (I: 35 f.) har på sina första
femtio rader ej en enda, som skail läsas ——^—.
Det är lätt att förstå, att blankversen inte förefaller
enformig, och likaledes, att den måste behandlas med omsorg,
ifall den inte skall övergå till vardagstal.
Rent teoretiskt sett, borde alexandrinen inte vara omöjlig,
alldenstund den genom att vanligen uppträda i irrationella
former alltså undgår den absoluta regelbundenhet, varmed
"schemat" hotar. Men det kan också finnas mindre regelbundna
former, vilka ej äro poetiskt lämpliga ehuru de ej äro rent
omöjliga. Det finns alexandriner, som äro rent
resonemangs-retoriskt förträffliga, t. d. Oxenstiernas
Hvad styrelsernas konst och mensklighetens lag,
hvad vettenskaperna för jorden uppenbarat
eller Wallins till "kvinnan":
(Du) skall ge en nytänd själ dess första, ädla böjning,
och trycka formande och lekande och mild
I späda hjertats vax ditt eget hjertas bild.
Men lyriskt behag ha de givetvis icke.
Ödesdiger för alexandrinen i svenskan har
otvivelaktigt cesuren varit. Utan det tvång, som den föranledde,
hade versmåttet säkerligen kunnat ortvänjas här; nu före fal-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
