Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120
OLOF ÖSTERGREN.
mor genom en ädel fader kan blifva den noblaste familie":
att ’ömhet* i gustaviansk dikt har samma betydelse som ännu
’öm’ i uttrycket ’kärlekens ömma låga’ eller i ’ömhetsbetygelser’
d. v. s. ’tendresse, sensibilité du coeur, attendrissement,
lan-gueur, passion, affectionatt Leopolds uttryck ’i en malmgårds
hyrda sköt’ eller ’I skötet af ett kabinett’ icke på den tiden
kunde stöta så mycket som nu; då var nämligen ’sköte, sköt’
mycket vanligare än nu i dikt, och därmed följde även en
friare bildlig användning av ordet. Creutz skriver t. e.
"Camilla syns ej än ur drömmens sköte vakna", Gr. F.
Gyllenborg "i ärans sköte dväljas", Kellgren talar om döda källan,
vilkens bölja aldrig "i ett lyckligt sköt" fått dölja najaders
nakna prakt. Exemplen kunde ännu hundrafaldigas.
Blott ett vill jag emellertid ännu framföra, innan jag
slutar, emedan det är särskilt belysande. I Eglé och Annett
skildrar Leopold, huru Eglé rätt snart efter giftermålet böljar
bli uttråkad, hon ’tog alla mått att jaga tiden bort’ (Weste
anger att ’mått’ även kan betyda ’mått och steg’!), visiten
blev tråkig, supén ej livlig, "spektaklet (det vanliga dåtida
uttryckssättet, där vi skulle säga ’teatern’, ehuru betydelsen
noga taget är ’skådespelet, teaterstycket’) gaf blott sömn och
tog den bort för natten", och så fortsätter han:
"Nu söktes de behag, en verksam lefnad ger: / man
dräts-lade sitt guld, man satt’ 1 ett flor i hatten, / man läste i en
bok, man slog på sitt klavér; / men timmen flöt ej fram, den
stod som stannadt vatten, / och ledsnans ögonblick beständigt
blefvo fler". Man kan först märka, att ’ledsnans’ icke trycks med
apostrof; dessa former voro ännu i poesi så vanliga, att man
ej ännu tänkte på att alltid betrakta dem som förkortningar
av längre former som ’ledsnaden’. Ordet hette förr även
’ledsna’, t. e. i första uppl. av Argus, och denna form finna
vi i prosa ännu i Sparrmans Resa mot slutet av 1700-talet.
Men viktigare är en annan sak. I anmärkningarna till
1 Apostrofen återfinns icke i den upplaga, efter vilken dikten
är avtryckt. I uppl. av 1800—02 står ’dräslade’.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
