Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PER SPROGVILD O. CEDERSCHIÖLD, VERB ALABSTR AKTERN A. 145
nödvändigt- att till en början förklara nybildningarna eller att
anbringa dem taktfullt, i belysande sammanhang, men ju mer
man bleve van vid ordbildningsreglerna, desto lättare skulle
man ha att förstå det nya.
Här ha åter språkvetenskapsmännen och
grammatikförfattarna svåra synder på sitt samvete. Deras uppfattning av
avledningen, såväl när det gäller dess väsen som dess
betydelse, är stelnad i former, osann och vilseledande. Per
Sprog-vilds resonnemanger gälla i första hand danskan, men
principiellt beröras språken i allmänhet därav. Vad svenskan
angår, vill jag anmärka det betecknande i att hela
avledningsläran var bortglömd (!) i första upplagan av Beckmans
svenska språklära och i tredje upplagan fått på sin lott en sida.
I fråga om ordbildningsläran har man egentligen endast
haft öga för hur det givna ordförrådet faktiskt kommit till.
Man ger regler och undantag och några få exempel. Hela
detta system ogillar Per Sprogvild. Man bör icke blott
uppvisa, utan även pröva och värdera språkets tendenser, ge råd
om vad som bör hämmas eller befordras, visa när och under
vilka förhållanden man bör bruka det ena eller andra
uttrycksmedlet och därvid ta hänsyn ej blott till sådant, som
lägger beslag på förståndet och minnet, utan också till det som
därjämte talar till ögat, som är åskådligt. Man bör framlägga
(varför icke för lärjungarna i skolan?) ordgrupper, låta folk
själva se, hur i dessa grupper språket har verkat, hur
ordbildningen försiggått. Har man klart fått för sig en eller par
dylika ordgrupper, då blir nyskapelse vid behov betydligt
lättare än förr. Uppgiften för grammatiken blir i detta fall,
visserligen att uppvisa de vanliga avledningssätten och ge en
sann bild av de verkliga förhållandena, men därjämte särskilt
att framdra de bättre avledningssätten, att ge översiktslistor
över bruket av de olika sätten att avleda och isynnerhet över
dem, som icke äro just de allra vanligaste1.
1 Jespersen anmärker, att Per Sprogvild ej tagit hänsyn till
skillnaden mellan levande och döda avledningsändelser. Anmärk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
