Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PER SPROGVILD O. CEDERSCHIÖLD, VERBALABSTRAKTERNA. 157
Bland abstrakter, som jag här anser möjliga, äro:
löning dels som fotografiterm, dels skönl. (det brukas, med ön
rätt egendomlig betydelseskiftning, i Österlings Preludier s. 7
och 20), vissning (Österling har vissningsfridén. Preludier 130),
styvning (till ’styva’, fackterm), falning och multning
skönlitterära; agning och påagning (till agna på), bib ring ning,
upp-nämning, väpning, skrinning. ädling, (av]magring, uthungring,
ledsagning(skonst) rätt ofta brukat t. e. för ackompagnemang,
postning, schasning, nackning (av höns) snuggning, uppfiffning,
stoltsering, bornering. Från Agrell har jag redan anfört tre,
väl mera tillfälliga, bildningar1.
I Lundell och Noreens svenska bokskatt "För skola och
hem", har jag antecknat några nu ovanliga eller omöjliga
(n)ing-ord. J. Wallenberg använder surringar XIV. 16 (som
sjöterm) i stället för vårt ’surrningar’; vidare har han ’din
mistning smärtar mig’ s. 9, 31, br åkningen 17 f., remningar
18, togo i öfvervägning 22 (som dock upptas i SAOL),
afsättningar 40 (= avsatser). Kellgren har i Mina löjen
skydd-ningsblick V. 21. Hos Leopold finner man trängtningar XXIV.
43, suckningens behag, s. 45, dyrknings\&g 53, böner,
dyrk-ningar och sånger 54, frågningar 57, skoning av skona 69
och 72. Det förr vanliga tilläggning(ar), som man t. ex.
finner som överskrift ("Tilläggningar, rättelser och förbättringar",
Weste 1807) har nu vikit för det bekvämare ’tillägg’.
Efter en kortare behandling av abstr. på -are (en liten
grupp av nybildningar, där egentligen blott av stickar e kan
brukas fullt abstrakt) kommer en något utförligare av de på
-ert. Dessa synas raskt tillväxa, men förf. anser dem icke
fullt folkliga; nybildningarna, säger han, ske mest i bildat tal
eller i vittert språk, varför han varnar för försöken att
utsträcka denna avlednings brukbarhet. Ungefär samma
hållning intar förf. till aw-orden. Han sätter icke det stilistiska
1 Sid. 45, noten, omtalar förf., att komplettering(s-prövning) i
Lund på 1870-talet brukade av studenterna kallas komplettamen. Sn
är ännu fallet i Uppsala; man kan höra t. e. komplettamens fest.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
