- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Åttonde årgången. 1908 /
156

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

156

OLOF ÖSTERGREN.

tänker litet på ett av hans exempel från tidningsstilen: u[En
diplomatisk meddelare] tillägger detta försenande af ett dygn
i det ryska svarets afgifvande betydelsen af den afgörande
händelse, som framkallade öppnandet af fientligheterna". Det
är ock betecknande, att förf. icke har antecknat mer än ett
20-tal ord, där första ledet utgöres av ett neutralt subst, på
-ande. Nästan alla dessa sammansättningar anser han till
stilen vara "fullt skriftspråksmässiga". För min del ville jag
möjligen göra undantag för ’äganderätt’, som väl även tillhör
talspråket — det kan väl där näppeligen umbäras.
’Påseen-debok’ (bok som skickas till påseende), vilket anges som
talspråk, känner jag icke; det är kanske lokalt.

Följer så en avdelning, där förf. genomgår de verb, av
vilka nom. act. på -ande (1. -ende) icke pläga bildas. Det är
icke ofta jag är av olika mening med förf. om vad som här
kan förekomma eller icke förekomma. Fullt möjliga förefalla
mig dock: i skönlitterär stil förstummandet, nalkandet
(åldrandet tycks mig alldeles otvivelaktigt); vidare motandet (av
mola — småvärka), värnandet (även i talspråk), och möjligen
låssandet. Men det är allt, vad jag nu kan erinra mig.

Tredje kapitlet behandlar abstr. på -(n)ing. Som den
normala avledningen i nutida svenska anger förf. -ning; -ing
får betraktas som undantag, säger han. Även här behandlas
utförligt de verbgrupper eller enskilda verb, som icke pläga
bilda nom. act. på -(n)ing. Av intresse är här särskilt
behandlingen av förhållandet mellan -ning och -ing. Det är
möjligheten av missuppfattning (man kan ej alltid veta, om
t. e. ett ’skoning’ hör till verbet ’sko’ eller verbet ’skona’),
som här har haft stor betydelse. Sammanhanget utvisar
visserligen i allmänhet vad som menas, men ändock ställer sig
saken verkligen så, att "antingen ettdera verbet eller ock (och
oftast) bägge afstå från bildandet af abstr. af kategorien
-(njingu. Och t. o. m. där det ej finns två verb av dylik
art, så tycks man ändå dra sig för att bilda abstr., där det
ej genast är klart, om n hör till stammen eller avledningen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:16:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1908/0160.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free