- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Åttonde årgången. 1908 /
253

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SMÄRRE BIDRAG.

258

med egna medel inköpt en stor del av de utställda föremålen.
Nordiska Museets fullbordan har alltid varit hans önskningars
mål. Denna sin önskan har han dock aldrig fått se uppfylld,
emedan han för ett par år Sedan rycktes bort av döden" • . .
Man märker genast felet: perfekterna måste utbyta9 mot
im-perfektum (åtm. nödvändigt de flesta av dem — se nedan).
Och varför? Jo, ty annars "låter det, som om H. levde än".
Svenskan använder i fråga om en förfluten händelse perfektum,
då det allmänna tidsavsnitt, inom vilket tanken medvetet eller
omedvetet rangerar in händelsen, ännu varar, men däremot
imperfektum, då händelsen i fråga icke tänkes falla inom ett
tidsavsnitt, som ännu varar. Jfr t. ex. "Jag var där i går.
i morse", men " Jag har varit där i dag" — i dessa exempel
är ju tiden uttryckligen angiven.

Detta är nu ungefär detsamma, som brukar sägas i
grammatiska arbeten, ehuru kanske något preciserat. Men om
vi nu något närmare studera frågan, skola vi finna, hur i
sådana fall som dessa språket förmår smyga sig efter tankens
olika intentioner. Om vi se på den första av de- från
uppsatsen citerade meningarna, skola vi genast finna, att
perfektum icke går an. Det måste hota:- "Hazelius for omkring i
årattiè..." Och varför? Jo, ty man ser saken från
synpunkten av H—s’ liv, • "Hazelius" är det psykologiska subjektet
(eller det "logiska subjektet", om man föredrar den termen)
— för tanken är H. subjektet (psykologiska subjektet alltså
här = det grammatiska), det är om H. maii yttrar sig, men
hans liv faller helt i det förflutna. Men se vi så på den
andra meningen, så finna vi, att både imperfektum och
perfektum kan användas. Säga vi: "H. har med egna medel
inköpt en stor del av föremålen", så är vårt psykologiska
subjekt "en stor del av föremålen", det är därom vi tala, och
dessa föremål, de existera alltfort (i denna sats kan alltså det
psykologiska subjektet bli ett annat än det grammatiska).
Säga vi åter: "H. inköpte . . .", så är det som i första satsen
H. som är både psykologiskt och grammatiskt subjekt. Så

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:16:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1908/0257.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free