Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
H. G KU 13 II OCh 0. ÖSTERGREN.
Tidesrum för Tirserum \ Mörsele för Mörsil2 m. m. Hos
Hazelius sammanhänger naturligtvis denna tendens att bortrensa
förmenta eller verkliga felbildningar i fråga om namn. med
hans av tidens ståndpunkt i mycket betingade strävan efter
en historiskt trogen, rent svensk språkform. Yi lia ovan
anfört några exempel på besläktade språkrensningar; ytterligare
må blott nämnas, att han vid denna tidpunkt strängt ogillade
sådana grammatiskt orena, men hävdvunna bildningar som
’högan loft’ samt att han sökte använda former som
’följeslage’ och ’tidenden’. Särskilt isländska ord och namn
försvenskar han, på det hela taget konsekvent, i enlighet med
då gängse principer: Håvamål, dråpa, ås med pluralen äser,
Bärgtorshvål, Jättehem, Mjölne, Germund o. s. v. Detta drives
dock här vida mindre långt än hos många andra samtida och
senare anhängare av samma riktning. Så t. e. skriver
Hazelius i sitt utdrag ur Njals saga ’Astrid’, vilket namn i Bååths
översättning av samma saga har försvenskats till Åstrid.
Hazelii former av isländska ord, hans försök att återuppliva
’följes-läge’ m. m. framkallade redan 1871 en kritik av Gustaf
1 Rääf, beskrivning öfver Ydre härad I s. 51, varifrån det stycke
är hämtat, där de båda förstnämnda namnen förekomma, skriver
Ma-lexander och Tidersrum. Så vitt vi känna, är Hazelius den förste,
som i litteraturen infört den sedan av flere författare upptagna formen
Malgasanda (Malgesanda). Han utgick därvid utan tvivel från de
citat av äldre skriftformer och från de övriga upplysningar, som Rääf
lämnar a. a. IV. s. 273 f. I avhandlingen Ydre härads gårdnamn H.
s. 54 ff. Sthlm 1905 har B. Norrby genom talrika citat ur äldre källor
visat, vad man redan av Rääfs uppgifter kunnat ha anledning
förmoda, nämligen att formen Malexander icke — såsom man utan
vidare antagit — kan vara en på fri hand nyskapad form, tillkommen
endast på grund av ’prästers och topografers nitälskan’ (jfr Noreen
Spridda Studier I. s. 70, H. s. 86), utan att båda namnformerna äro
gamla och äkta. Jfr för förklaringen av formen Malexanders
uppkomst E. Hellquist i Sv. Landsmål 1905 s. 90.
2 Genom tryckfel står Morsele (Fosterländsk läsning I2 s. 152).
Dybeck Runa 4:o 1844 s. 97, varifrån det stycke är hämtat, där
namnet förekommer, har Mörsele.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
