Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKSKOLANS LÄSEBOK.
9
av förvanskning, som så lätt blir en följd av varje slags
bearbetning och arrangering av dessa folkminnen.
Uppenbarligen finns ock häri ännu mycket, som kan ha ett
folkpedago-giskt värde, och Hazelius har haft ett lyckligare grepp därpå
än efterföljarne.
Den stora spridning och popularitet Hazelii bok vann
jämt-o omtryckningon av de delar av Fosterländsk Läsning, som
innehöllo sägner om jättar och troll m. m., vittna väl om att
detta Hazelii ämnesval varit tilltalande för hans samtida. I
senare läseböcker har något dylikt ingenstädes upptagits i en
omfattning eller med en plan som på något sätt motsvarar
Hazelii. En läsebok, Ekmarks, har emellertid — med vissa
förändringar — omtryckt större delen av Hazelii sägner,
sammanställande dem till en särskild liten avdelning: "Folksägner och
vidskepelse". Dessutom innehåller denna avdelning endast ett
stycke, författat av utgivaren och meddelande en liten lektion
i ämnet, således indragande även detta under en didaktisk
synpunkt. Ekmarks metod erbjuder ett visst intresse, om
också ej så mycket i sig själv som därigenom att den utgör
ett försök till något nytt. Han begagnar sig nämligen av den
omklädnaden att låta ett par gossar under sin vistelse än här,
än där i Sverge få med egna ögon se och i lärorika samtal
med äldre personer höra allt han önskar de skola inhämta.
På sista tiden ha sägnerna åter i stor utsträckning
inkommit i skolornas läseböcker, men nu i en helt ny form,
såsom led i diktade berättelser. Ehuru författarna varit ett par
av landets förnämsta, ha sägnerna ovedersägligen, genom den
användning de här fått och genom den individuella
omgestaltningen, förlorat vida mer av sin ursprunglighet och äkthet, iin
i de gamla ’göters’ uppteckningar som Hazelius avtryckte.
Själva Afzelii subjektiva och sentimentala framställning står
åtminstone en sida av den folkliga berättelseformen närmare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
