Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158
aiVVa uppström.
bya, ex.: "bya skilnad" (J. B. 12:4). Denna -form
sammanfaller med gen. sing. (Se B. I b 1), men av ovanstående
ex. framgår, att här föreligger plural genitiv.
handa, i uttrycket tillhanda (Ä. B. 23: 10). Formen kan
möjligen vara gen. sing. (Se B. I b 2).
manna, ex.: "tvegge manna vittne "(A. B 20: 8), vidare
i ssgr: mannamån (K. F. jords afstående § 11); mätismanna,
gen. plur. av mätisman (Se A. I). Ex.: "efter mätismanna
ordom" (J. B. 11: 7); giftomanna- i giftomannar ätt (G. B. 1:4);
målsmanna- i målsmannarätt (Str.-L. 6: 8).
tomta, ex.: "tomta rå" (J. B. 13: 1), av tomt.
barna- i barnaarv (Ä. B. 4: 2), barnagods (A. B. 20: 7)
m. fi.
daga- i dagabot, term = bot för en dag i sänder (Uts.-L. 1: 9),
dagatal (Str.-L. 4: 6).
handa- i handaverkan (Str.-L. 14: 22). — Se A. I.
hjona- i hjonalag (G. B. 1: 1).
hjorda- i hjordahåll (B. B. 11: 2) = vallgång, hjordavall
{B. B. 11: 1) = betesmark (Om dessa ord se A. I), hjordavård
-(B. B. 11). Hjorda- kan möjligen vara gen. sing. (B. I b 2).
stena- i femstenarör (J. B. 12: 2).
stolpa- i stolparum (B. B. 2: 1), se nedan stode,
svin a- i svinavall (B. B. 2: 5).
dränge- i drängedagsverke (B. B. 26: 6).
huse- i husesyn (B. B. 26: 2).
kärre- i kärreslåttar (B. B. 19: 2). — Efterleden -slåttar
är ej plur. till slåtter. Som sing. får betraktas sldtl, troligen
identiskt med fsv. f. siat och dialektiskt f slött, båda = slåtter.
Slått betyder väl däremot konkret = ställe, äng, l. d. där
man brukar slå}
präste- i prästebol (B. B. 26: 2).
1 Ordet nyttjas så i lagen samt av H. Geijer i Språk och Stil
VI, 208. Det är ej upptaget i andra ordböcker än Lyttkens-Wulff,
Svensk uttalsordbok, i vilken det anföres som biform till slåtter,
varför slått i båda betydelserna kanske bör anses som provinsialism.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
