Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅGESATSENS BÅDA HUVUDARTER.
205
Ty ur denna liksom med hänsyn till den grammatiska
analysen kunna de här tillhöra samma predikationella kategori,
t. ex. blev han slagenvem blev slagen?
Samma resonemang är tillämpligt på ’mediala
predikatio-ner’ (d. v. s. reflexiva och reciproka satser), vilkas
karaktäristikum är att de utgöra en mellanart av konverterade och
icke-konverterade satser.
Vi ha s&ledes konstaterat att om de båda
frågearter-nas betydelseskillnad är av predikationell natur, så kan den
predikationella analysen icke ha skett från synpunkten av det
grammatiska eller det logiska subjektets och predikatets
relation till varandra. Grammatiken urskiljer emellertid med
rätta även ett psykologiskt subjekt och predikat. Deras
språkliga berättigande betingas icke blott av existensen av
morfologiskt enlediga satser såsom tjuvar! etc., där intet
grammatiskt subjekt och predikat och således ej heller
motsvarande logiska membra kunna urskiljas. Det betingas även
av det faktum att den grammatiska (logiska) analysen icke
alltid återger satsens verkliga betydelseinnehåll, vilket visar
att det verkliga subjektet och predikatet, d. v. s. de membra som
bestämma betydelseinnehållet, måste vara annorlunda än dessa
analyser giva vid handen. Såsom typisk definition på
psykologiskt subjekt och predikat kunna vi anföra Pauls
bestämning: 1 ’Das psychologische Subjekt ist die zuerst in dem
Be-wusstsein des Sprechenden, Denkenden vorhandene
Vorstel-lungsmasse, an die sicli eine zweite, das psychologische
Prä-(likat, anschliesst’. Denna definition innebär att subjekt och
predikat icke bestämmas av satsens morfologi eller dess
mor-feins innebörd med hänsyn till varandra, utan av den
ordningsföljd i vilken huvudmembra inträda i medvetandet.
Subjektet betingas därför här ofta av det föregående samtalet
(sammanhanget) eller av situationen.
Det psykologiska subjektet och predikatet sammanfalla
oftast med det grammatiska (och det logiska) subjektet och pre-
1 H. Paul, op. cit. 124.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
