- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Tjugonde årgången. 1920 /
84

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

84

frans i)r brun

är, om orden "hustru Birete her Jon Suensons effterleffue
medh Jacob moyses efterleffue" skola anses åsyfta en eller
två personer. Att den, som ej närmare satt sig in i ämnet,
tror, att det senare alternativot är det sannolika, finner jag
helt naturligt, ty vanligen brukas ju ordet medh i betydelsen
av tillsammans med, och.

I dagligt tal hör man ofta uttrycken: "det tycker jag
meda, "det vill jag göra med" o. d., där med alltså kan
utbytas mot även, ock. Om vi nu i ovan citerade rad sätta
komma efter det första "effterleffue" samt placera "medh"
sist, skulle vi få "hustru Birete hor Jon suensons effterleffne,
Jacob moyses effterleffue medh", eller på modern högsvenska:
"hustru Birgitta, herr Jon Svenssons änka, som även var
änka efter Jakob Moyse". Denna senaro var min tolkning,
och jag vill nu framlägga de skäl, som härvid varit
bestämmande för mig.

Ungefär mitt på stycket (n:r 1369 i jordeboken) läses:
"Ther meth loth fforscrifne hustru op sinom fförnempde son
Swen Jonson — — —". Hade verkligen två olika kvinnor
nämnts ovan, borde man ha väntat sig, att skrivaren angivit,
att det antingen var båda eller den första av dem, som
upplät egendomen. Vidare är att märka, att icke heller på något
annat sätt antydes närvaron av annan person än
borgmästarens änka. Och av vilken anledning skulle för övrigt en
annan kvinna, låt vara en släktinge, behövt vara närvarande,
då Sven Jonsson mottog sitt farsarv? Hade det varit fråga
om ett arvskifte eller annan affärstransaktion, där en annans
medgivande varit nödvändigt, skulle alldeles säkert, som
brukligt var, skrivaren ha antecknat i protokollet, att upplåtelsen
skedde med denna persons ja och samtycke. Borgmästaren
Jon Svensson intogs in extremis i Helga Lekamens gille år
1473, och året därpå gick hans dotter, jungfru Margit
(förmodligen ej dotter till hustru Birgitta), in i samma gille.
Sven Jonsson var således något över 21 år, då han den 1
aug. 1495 mottog sitt fäderne. Han förekommer ofta i urkun-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:20:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1920/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free