Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brahe, Elsa Beata - Brahe, Elsa Elisabeth - Brahe, Ingeborg - Brahe, Margaretha, dotter af riksrådet Pehr Brahe - Brahe, Margaretha, syster till grefve Pehr Brahe d. y.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Anmärkningsvärdt är, att hennes lik flyttades tvänne
gånger; ty först fördes det från Wadstena slott,
der hon hade aflidit, till Stockholm, för att
begrafvas i Riddarholmskyrkan, derifrån det, enligt
Schering Rosenhane, sedan förflyttades till Strengnäs
domkyrka, der det till slutlig hvila nedsattes
jemte prins Adolf Johans, hvilkens stoft, tillika
med hans båda gemålers och barns, är der
förvaradt. – Elsa Beata var dotter af grefve Pehr
Brahe den yngre och hans fru, friherrinnan
Christina Catharina Stenbock, hvars bröstbild i
alabaster ses i Grenna kyrka.
Brahe, Elsa Elisabeth, dotter af riksrådet
Nils Brahe, som dog af sina blessyrer i Nürnberg
1632, blef pfalzgrefve Adolf Johans andra gemål.
Hon var född i Stettin 1632 och hade redan
1648, vid 16 års ålder, på Åbo slott blifvit gift
med riksrådet och rikskansleren grefve Erik
Axelsson Oxenstjerna till Södermöre. Efter ett
åttaårigt äktenskap med denne magnat, som dog
1656 och åt hvilken hon skänkt fem barn, hvilka
allesammans öfverlefde sin fader, förmälde hon
sig, efter fem års enkestånd, för andra gången,
med pfalzgrefven, som då hade varit enkling i
tolf år. Hon var då 29 år gammal och fick med
sin sednare gemål sammanlefva i tjugoåtta år.
De dogo på samma år, 1689, och begrofvos i
Strengnäs domkyrka, dit äfven stoftet efter hertig
Adolf Johans första gemål då flyttades. –
Deras gemensamma barn voro ej mindre än åtta
till antalet.
Brahe, Ingeborg, en dotter af amiralen och
landshöfdingen i Upland Göran Brahe. Hon var
hofdam hos drottning Hedvig Eleonora, intill år
1671, då hon begärde och erhöll afsked, samt
utbekom den vanliga brudskatten, men dog dock
ogift. Med en annan hoffröken, född grefvinna
Stenbock och med förnamnet Hedvig, hade
Ingeborg Brahe en ifrig tvist, angående företrädet,
försteget, eller “försätet“, såsom historien här
uttrycker sig. Denna tvist, hvari de högmodiga
och andryga slägtingarne på ömse sidor deltogo,
gaf anledning till mycket gräl inom de förnäma
kretsarne, hvarvid det gick ända derhän, att
Ingeborg Brahes bröder svuro Hedvig Stenbocks
bröder en evig fiendskap. – Man tror, till och
med, att denna obetydlighet, denna lumpna
ordstrid mellan tvänne hoffröknar, angående rangen
och den förtjenst de båda åberopade, skall hafva
gifvit anledning till påskyndandet af reduktionen,
hvarmed det kanske ännu någon tid hade dröjt,
om ej de förnämsta adelsätterna kommit i så
ifrig tvist sins emellan och hat och förföljelse
deraf uppstått.
Brahe, Margaretha, dotter af riksrådet Pehr
Brahe, föddes 1559 och dog 1638. Hon blef
gift med sin systers svåger, ståthållaren på
Kalmar slott, Johan Sparre, hvilken blef halshuggen
1599, just vid den tid, då Carl höll en så sträng
räfst med alla dem bland adeln, hvilka han
ansåg för Sigismunds medhållare. Äfven fru
Margarethas systers, Ebba Brahes, man hade vid
samma tid blifvit afrättad. Straxt derefter reste
den förstnämnda till Polen, dit hennes båda bröder
Erik och Magnus Brahe förut tagit sin tillflykt
och der hon bittert anklagade dem för det
de, då de suttit med i svenska rådet, hade gifvit
sina röster till att dömma hennes man Erik
Sparre från lifvet. – Hon är begrafven i
Wisingsö kyrka, hvarest hennes bild finnes, med en
latinsk påskrift. Ofvanpå likkistan, som är mycket
simpel och endast består af fyra sammanfogade
ekbräder, står en fyrkantig låda, deri hennes
olycklige mans hufvud påstås ligga förvaradt.
Brahe, Margaretha. Margaretha Brahe var
född 1603, syster till grefve Pehr Brahe d. y.
och dog 1667. Hon har blifvit märkvärdig
genom sina många giftermål och friare ännu på
gamla dagar. Vid trettio års ålder blef hon först
gift med den så kallade Resare-Bengt,
riksstallmästaren Bengt Bengtsson Oxenstjerna. Vid
fyrtio års ålder förlorade hon denne sin make, utan
att hafva egt några barn med honom. När
riksmarskalken Johan Oxenstjerna, efter sin första
makas död 1647 blef enkling, fattade han mycken
tillgifvenhet för Margaretha Brahe, ehuru
hon nu var 45 år gammal och elfva år äldre än
han sjelf. Detta väckte mycken oro vid hofvet.
Mellan de båda mäktiga slägterna Brahe och
Oxenstjerna hade hittills varit inbördes täflan,
så att drottningen kunnat genom den ena
motväga den andra. Nu var Christina i öppen
fiendskap med Oxenstjernorna och i hemlig spänning
med Brahe, hvaremot dessa båda slägter mer
och mer nalkades hvarandra. Rikskanslerens båda
söner sökte sina giften inom riksdrotsets hus;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
