- Project Runeberg -  Anteckningar om svenska qvinnor /
91

(1864-1866) [MARC] Author: Wilhelmina Stålberg, P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Christina af Sachsen - Christina, dotter af Philip den Ädelmodige - Christina af Holstein

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

med ens afbryta sin gemenskap med staden.
Både han och drottningen höllo sig således
under sex veckors tid fullkomligt inneslutna i det
väl befästade slottet, och hur gerna än Christina
ville det, fick hon ej förrätta sin andakt i någon
af stadens kyrkor.

Denna försakelse blef henne slutligen alltför
svår, ja, alldeles outhärdlig. Hon sörjde och
grät, hon bestormade sin gemål med böner och
han nödgades slutligen låta för henne öppna
slottets portar, så att hon skulle få afhöra
messan i Storkyrkan. Men när Christina efter dess
slut återvände var hon åtföljd af förre
riksföreståndaren herr Sten Sture, som alltför länge hade
förgäfves sökt att i rikets mest trängande
angelägenheter få ett samtal med konungen och nu
begagnade tillfället, att i drottningens sällskap
få inträde i slottet. Äfven Svante Sture
skyndade till och sällade sig till drottningens följe.

Emellertid visade det sig, att de ädle
herrarne hade helt och hållet missräknat sig,
angående samtalet med kungen. Denne hade från
slottsfönstren sett dem inträda på borggården
och skickade ögonblickligen ned en befallning
till slottets besättning, att rigta kanonerna mot
herrarne Sture, som då genast drogo sig tillbaka.

Denna konung Johans handling, som af
ingenting kunde ursäktas, väckte inom riket en
sådan förargelse, att man allmänt beslöt den
nykrönte konungens afsättande. Hvad skulle man
också med en regent, som, afsöndrad inom en
befästad borg, ej tillät någon af sina undersåter
nalkas, eller tala ett enda ord med honom? –
I Wadstena uppsade man Johan all tro och
lydnad och Sten Sture blef ånyo förordnad till
riksföreståndare.

Så snart underrättelsen härom hunnit till
Johans öron var han nog feg att ögonblickligen
taga till flykten och lemna sin gemål i sticket.
Han flydde skyndsamt öfver till Danmark, der
han förblef ganska lugn, utan att göra det
ringaste försök till befriandet af den arma
drottningen, som fick reda sig på egen hand, så godt
hon kunde. Johan var kanske rätt nöjd med att
under någon tid vara af med henne; ty, såsom
krönikan påstår, tröstade han sig förträffligt, i
sällskap med Edla, sin utkorade älskarinna, samt
äfven andra, unga och glada fruntimmer, med
hvilka han, såsom det heter, åkte släde, skämtade
och lekte taffel
.

Christina af Sachsen var emellertid, oaktadt
all sin – kanske något långt drifna gudsfruktan,
beslutsam och modig. Hon försvarade
Stockholms slott under åtta månaders tid och
uthärdade med en sann christens tålamod alla fasorna
af en så lång belägring. Först när lifsmedlen
så länge hade trutit, att hvarenda häst redan
var slagtad och uppäten och – den tusen man
starka besättningen hade sammansmält till endast
åttio man, gaf drottningen vika för en förnyad
stormning, uppgaf slottet och öfverlemnade sig
sjelf åt Sten Stures ädelmod, d. 27 Mars 1501.
Till detta hade hon ej heller förgäfves vädjat.
Sturen frågade henne hvart hon önskade föras
och hon valde då Gråbrödraklostret på
Riddarholmen, tagande med sig sina prester och sin
betjening, men flyttade sedan sin fristad till
Wadstena kloster, dit så många olyckliga furstinnor
förut hade flytt med sina sårade hjertan. Först
efter tre hela års vistande derstädes återvände
Christina till Danmark, der hon beundrades och
nästan dyrkades som ett helgon för sin
oklanderliga dygd, förenad med så mycket hjeltemod.
– Före sin död, 1521, stiftade hon tvänne
kloster. Hon begrafdes i Odensee.

Christina, dotter af landtgrefven af Hessen
Philip den Ädelmodige, föddes den 29 Juni 1543
och förlofvades med konung Erik XIV 1563; men
detta föreslagna giftermål gick ej i fullbordan,
utan blef hon 1564 förmäld med hertig Adolf
af Holstein-Gottorp och derigenom stammoder
för kejserliga ryska, kongliga svenska
Holstein-Gottorpska och hertigliga Holstein-Oldenburgska
husen. Hon dog 1604.

Christina af Holstein. Denna furstinna var
aldrig hvad man kallar älskvärd; men hon var
klok, praktisk och tilltagsen och är i svenska
historien på många sätt märkelig, dock mest
derföre, att hon var moder till Gustaf Adolf den
store
och farmoder till Christina, den oförmälda
drottningen.

Christina var dotter till hertig Adolf af
Holstein-Gottorp och hans gemål Christina, som var
en landtgrefvinna af Hessen.

Född d. 12 April 1573, förmäldes hon d. 27
Augusti 1592 med dåvarande hertig Carl af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:41:32 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sqvinnor/0111.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free