- Project Runeberg -  Anteckningar om svenska qvinnor /
124

(1864-1866) [MARC] Author: Wilhelmina Stålberg, P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ekehjelm, Sigrid - Ekeman-d'Alesson, Hedvig - Ekenmark, Hedvig Christina och Lovisa Maria

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lille Crispin till verlden. Detta blef henne icke
så särdeles svårt: hon vann processen och
frikändes från beskyllningen om bedrägeri.

Värre gick det för hennes båda anklagare.
De dömdes från lif, ära och gods, men domen
mildrades dock, så, att de sluppo med ärans
förlust, samt fängelse och böter. Kyrkoherden
Carlberg skulle plikta 2000 daler silfvermynt och
insattes i fängelse, der han ej länge uthärdade,
utan sjuknade, och erhöll då af ynnest och nåd
tillstånd att komma ut. Men han återfick aldrig
mer sin helsa, utan vistades ett helt år i
Götheborg, sjuk, nästan döende; sorgen hade
brutit hans både själs- och kroppskraft. Han
återfick dock, genom några inflytelserika herrars
bemedling, sin ära; men det kungliga brefvet
derom hann ej att till Götheborg anlända förrän
ett par dagar efter den olycklige prestens död,
likväl före begrafningen. Hans broder, biskop
Carlberg i Götheborg, som jordfästade honom,
begagnade dervid dessa ord: "Af jord äst du,
min ärlige broder, kommen; till jord skall du,
min ärlige broder, åter varda; Jesus Christus
skall dig, min ärlige broder, uppväcka på den
yttersta dagen."

Sigrid Ekehjelm var tre gånger gift, första
gången med hofjunkaren Christian Stjernflycht,
andra gången med Flygge och tredje gången med
assessorn Marcus Cronström. – Fastän hon
varit mycket rik, dog hon likväl utfattig år 1700 i
Christinehamn och blef begrafven derstädes.
Sonen Crispin Flygge dog 1680, 6 år gammal.

Ekeman-d’Alesson, Hedvig. Under detta namn
har en mystisk person blifvit sedd i Tyskland,
såsom svensk grefvinna.

Invid Saalefloden, en half mil ifrån Jena,
bodde år 1812 en skogvaktare under godset
Gleissberg. Han hade fått befallning från hertigen af
Sachsen-Weimar, att uppmäta ett område åt en
dam, som nyss ankommit till slottet. Damen var
redan väntad under namn af den svenska grefvinnan.
Hennes hela svit bestod af en tjenarinna och en
yngling, som troddes vara hennes
son. Det anordnade stället kallas ännu den
"Svenska platsen". En tarflig åbyggnad uppsattes
i denna enslighet. Byarne Kunitz och Golmsdorf,
som ligga i närheten, lemnade matvaror
för det lilla hushållets behof, hemtade af
tjenarinnan, som endast med möda gjorde sig
begriplig, emedan hon talade ett främmande språk.
Grefvinnan lemnade aldrig sitt hem. Ynglingen
sysselsatte sig med ställets förskönande. Hertig
Carl August af Weimar gjorde någon gång besök
i det ensliga hemmet då han var ute på jagt.
Han dröjde ofta länge, och alla främmande voro
då alltid utestängda.

När Napoleons stjerna bleknat och de förbundne
intågat i Paris, försvann damen ifrån
sitt hem; äfven sonen. Endast tjenarinnan var
qvar, och berättade då att hennes matmoder rest
till Wien, till kongressen. Hon hade bott på
stället sedan år 1812.

Man har gissat att hon på ett eller annat
sätt tillhörde den i Sverige störtade dynastien.
Gustaf IV Adolf, veta vi, uppträdde också vid
kongressen, ehuru han, genom kejsar Alexander
fick alla sina anspråk tvärt nedtystade, till och
med oaktadt man trodde England vilja intercedera
för honom.

Tjenstflickan flyttade icke långt derefter till
Jena, der hon fann skydd i professor Griesbachs
hus, hvarest hon lärer dött 1818. Sonen berättades
hafva tagit tjenst vid ett husar-regemente,
men sedermera lefvat i München såsom lithograf,
under namn af Ekeman. Han dog ung, och efterlemnade
en enka, som sedan gifte sig med
filologen Kopp.

På 1820-talet lefde i Stuttgard en enka med
namnet Hedvig Ekeman-d’Alesson, lika hemlighetsfullt
som på Svenska platsen vid Jena. Hon
skall sagt sig hafva lemnat Sverige år 1809. Hon
talade med mycken anhängighet om Wasafamiljen
och bar ett smycke, som troddes hafva tillhört
någon af denna familj.

Man har trott sig i Sverige hafva spår som
kunde gifva en ledning för utredandet af den
hemlighetsfulla damens närmare lefnadsomständigheter,
men det har hittills icke lyckats att
vinna någon sådan säkrare kännedom. Endast
hertigen af Weimar skulle kunnat framlägga
förhållandet. Men det är emellertid sannolikt att
hon var svensk till börden – om ock icke
grefvinna, enär en sådan dams försvinnande från
Sverige väl bordt kunna blifva mer allmänt bekant.

Ekenmark, Hedvig Christina och Lovisa Maria.
Hvem har ej hört omtalas Ekenmarkska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:41:32 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sqvinnor/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free