- Project Runeberg -  Anteckningar om svenska qvinnor /
139

(1864-1866) [MARC] Author: Wilhelmina Stålberg, P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Forssberg, Fredrika Charlotta, kallad Lolotte - Fougt, Elsa - Frank, Maria Christina - Fredenstjerna, Fredrika Ulrika - Fredrika Dorothea Wilhelmina

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mången ännu i dag står fast vid denna från
barndomen inrotade och på så många skäl grundade
förmodan, som likväl måste lemnas derhän. –
En löpare vid drottning Lovisa Ulrikas hof och
hans hustru påstodos hafva varit Lolottes
föräldrar; hvaremot personer, som lefva i Stockholm
och räkna sig slägt med den aflidna grefvinnan
Stenbock, med all ifver påstå henne varit
prestdotter från landet. Det var också under den
benämningen mamsell Forssberg såsom ung flicka
upptogs vid Sofia Albertinas hof. – Hon var
född på 1760-talet och dog d. 7 Aug. 1840.

Fougt, Elsa, dotter till bankokommissarien
och boktryckaren Peter Momma och gift med
kongl, boktryckaren Henrik Fougt, som fick
boktryckeriet i hemgift. Hon utgaf 1778 och 1779
"Stockholms Stads Veckotidningar", hvilka då
hade mycket anseende. Den 11 Dec. 1796 höll
hon ett åminnelsetal i Stora Amarantherorden
öfver den qvicka och namnkunniga Anna Charlotta
Schröderheim, född v. Stapelmohr. Det är
något sällsynt att en qvinna parenterar öfver en
qvinna, hvarför vi ur detta åminnelsetal, som
är tryckt i kongl, boktryckeriet, låna följande
rader: "Hof och stad beundrade snart hennes
utvalda smak, hennes lekande snille. Vitterheten
och de sköna konsterna smickrades af hennes
bifall. Hennes hus blef samlingsstället för det
bästa sällskap och en skola för den goda tonen,
den sanna belefvenheten, den anständiga glädjen.
Man skockades omkring henne, att uppsnappa
hvart ord; man beundrade och prisade hennes
qvickhet. Hvarje infall ansågs förträffligare än
det föregående, och de funnos, som trodde sig
sjelfva vara snillen, blott för det de hört henne
och kunnat eftersäga hvad hon, äfven utan
öfverläggning, framjollrat. Så framskredo några
glada år, under hvilka hon, smickrad af allas
bifall och trygg vid sitt goda hjertas eget
vittnesbörd, sorgfri öfverlemnade sig till den stora
verldens lysande nöjen." – Fru Fougt dog i början
af 1800-talet.

Frank, Maria Christina, sednare känd såsom
fru Ruckman, såsom gift med denne skicklige
gravör. Hon var en på sin tid ganska stor
theatralisk förmåga. Född – enligt hennes egen
uppgift – 1769, kom hon redan 1784 till Kongl.
theatern, såsom elev, och anställdes sedan såsom
aktris vid Sparrsköldska theatern. I början hade
hon otur, i det att de dåvarande stora
skådespelerskorna, fruarna Morman och Marcadet samt
mamsellerna Löf och Neumann, motarbetade
henne och sökte att hålla henne tillbaka, eller om
möjligt uttränga henne. Ändtligen upphörde dock
motgången; hon vann bifall, i samma mån som
hon fick allt flera roller. Både såsom mamsell
Frank och sedan såsom fru Ruckman var och
förblef hon en bland de mest värderade af
scenens artister på den tiden. Hennes mest
lyckade roller voro Abbedissan i Korsfararne,
titelrollen i Johanna af Montfaucon, samt Svartsjuka
hustrun
, som var hennes älsklingsroll. – År 1819
begärde och erhöll fru Ruckman afsked med full
pension, hvaraf hon förblef i åtnjutande under
en tid af 28 år, eller till 1847, den 17 April, då
hon afled. – Hon hade haft mycken förtjenst
om elevers bildande: en af dem var fru Torsslow.

Fredenstjerna, Fredrika Ulrika, dotter af
presidenten i Svea hofrätt Adam Fredenstjerna,
testamenterade år 1827 sitt vid Regeringsgatan
belägna hus, N:o 71 gamla och 41 nya nummern,
till Kongl. Svea hofrätt, till fri disposition, att
antingen behålla eller försälja. Egendomen var
värderad till 36,000 rdr rmt. – Arfvingarne
klandrade testamentet, men vunno dervid icke stort.
De blefvo tilldömda endast en niondedel i huset
och den delen fann hofrätten genast för godt
att inlösa. – Fredrika Fredenstjerna dog ogift
1833, 93 år gammal.

Fredrika Dorothea Wilhelmina. Något på en
gång så till utseendet bländande och till sättet
intagande och älskvärdt fruntimmer, som Fredrika
af Baden
, hade åtminstone den tidens svenskar
ännu aldrig sett, då hon, endast sexton år
gammal, hit anlände, för att med den då
nittonårige kung Gustaf Adolf dela hans thron, jemte
all den ära och lycka, som i hoppets perspektiv
glänste emot honom. Huru grymt illusoriskt detta
hopp var, anade ingen då, aldraminst det unga
konungaparet.

Med tvänne honom tilltänkta brudar, en prinsessa
af Mecklenburg-Schwerin och en rysk prinsessa,
kejsarinnan Catharina H:s sondotter, hade
Gustaf Adolf redan slagit upp förbindelsen, då
han funderade på att sjelf söka sig en gemål,
utan inblandning af hvarken hertig Carl eller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:41:32 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sqvinnor/0165.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free