- Project Runeberg -  Anteckningar om svenska qvinnor /
147

(1864-1866) [MARC] Author: Wilhelmina Stålberg, P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Goa, prestinna och bergadrottning - Graff, Clasina de - Granberg, Jeannette

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Stora offer anställdes åt gudarne, för att vinna
upplysning om den försvunna, men tyvärr
förblefvo gudarne stumma. – Då nu, efter trenne
års förlopp, ännu ingen spaning vunnits, fingo
Göjas bröder, Gore och Nore, af sin fader
befallning att med sina skepp fara ut att söka systern.
Gore seglade kring öarne i Östersjön, men Nore
deremot valde att gå landvägen uppåt fjellen och
Lappmarken. Båda bröderna voro försedda med
mycket krigsfolk och lade under sig, ehvar de
foro fram, både folk och länder, eller ock drefvo
de invånarne på flykten och togo deras bostäder
och egodelar i besittning.

Slutligen möttes de vid stranden af en fjärd,
hvarest de beslöto att broderligt skifta sina vunna
länder, hvarvid Nore fick allt fast land, som han
kallade Nores-land, sedermera Norrige, Gore
deremot alla öarne.

Men ingendera hade ännu lyckats upptäcka
systern och de voro deröfver djupt bedröfvade.
Återigen skiljdes de, i ändamål att icke hvila,
förrän någon af dem hade funnit henne.

Detta var förbehållet åt Nore, som kom
uppåt Hedemarken, der kung Rolf regerade, hvilken
hade namn af berga-kung, eller Rolf af Berget,
såsom han kallas i sagorna, de der ock förblanda
honom med ett bergtroll, troligen derför att han
hade sin konungagård i en bergstrakt. Han hade
bortröfvat Goa, hade henne till hustru och höll
henne väl gömd. Men knappt hade Nore fått
veta detta, förrän han utmanade Rolf på
envigeskamp. Rolf infann sig genast och redan voro
svärden dragna, då Goa kom springande till
stället och genom sina böner och föreställningar
åstadkom förlikning mellan mannen och brodern.
Rolf gick in på att dela sitt land med Nore, som,
till ytterligare stadfästelse på freden, erhöll Rolfs
syster till hustru. – Så kom, i sednare tider,
hela Norrige under en och samma spira.

Från den tiden blef Thors dyrkan der
införd och drottning Göja, den fordna prestinnan,
dyrkades efter döden såsom helig. – Folksägnen
påstår henne vara begrafven under en kulle nära
Enköping, kallad Göjebacken, i silfverkista och
med en stor guldkrona på hufvudet.

Graff, Clasina de, var dotter af förste
sekreteraren vid holländska inrikes ärenderna Nikolaus
G. och härstammade från de i Frankrike med så
mycken hätskhet och grymhet förföljda
hugenotterna. Hon blef 1754 gift med en svensk
öfverste, Johan von Rosenheim, som dog 1803.
Hennes för den tiden ganska betydliga förmögenhet,
uppskattad till tre tunnor guld, såsom det då
räknades, blef från utlandet hit öfversänd i
holländska gyllen och nedlagd i flera
landtegendomar. Men det säges dock att den, till följd af
åtskilliga missgynnande omständigheter, blifvit
förskingrad. – Clasina de Graff (fru v.
Rosenheim) uppgifves såsom ett lärdt fruntimmer, som
sjelf ledde sina barns uppfostran. – Hon dog
1799, 66 år gammal. – Äldsta sonen Wilhelm
var Gustaf Adolfs lärmästare i skrifkonsten och
fick derför en guldmedalj, samt författade flera
på Kongl. theatern uppförda pjeser. Andra
sonen Adolf blef generallöjtnant i neapolitansk tjenst
och dog 1834.

Granberg, Jeannette, är ett namn, som aldrig
glömmes, och ständigt skall hennes bild i vårt
svenska Pantheon intaga ett rum, dit solens
strålar falla bjerta och purpurfärgade. Hon hade
valt ett bland de svåraste, om ej det afgjordt
svåraste af alla författareskap, det att skrifva
för theatern; men hon löste denna sin uppgift
, att få personer – åtminstone inom vårt land
– hafva deruti lyckats såsom hon. De af henne
författade och med så mycket bifall uppförda
theaterstycken voro: Läsarepresten, skådespel i
4 akter, Fyra dagar af konung Gustaf III:s
lefnad
, historisk tidsbild i 4 akter, och
Tidningsskrifvaren, skådespel i 5 akter. Skada, att hon
ej fick fortsätta hvad hon så skönt hade börjat!...
skada, att hennes lysande konstnärsbana slutade
innan aftonen kom, ja, redan före middagens
glanspunkt!

Den i förtid bortgångna författarinnan var
en af framl. kongl. sekreteraren Pehr Adolf
Granbergs fem döttrar, allesammans ganska
framstående, intellektuellt bildade och på förståndets
vägnar rikt begåfvade fruntimmer. Hon föddes
1825 och gifte sig 1854 med den utmärkte
skådespelaren och theaterdirektören Edvard
Stjernström, samt blef i alla hänseenden ett stöd för
hans theater, liksom hon för honom sjelf var ett
angenämt sällskap. Men Försynen ville icke att
dessa lyckliga makar skulle länge njuta af den
harmoni, som förenade dem. Icke fullt tre år

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon May 19 19:53:43 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sqvinnor/0173.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free