Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gyllenstjerna, Görwel Christina - Gyllenstjerna, Ingeborg - Gyllenstjerna, Maria Gustafva - Gyllenstjerna, Sigrid - Gynthersdotter, Cecilia - Görtz, Maria Johanna - Göthilda - Hafdisquinna - Hager, Rebecka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vådligen, då han skulle skjuta efter en kråka.
Hon var på en gång en Minerva och en amazon.
Både kemi, theologi och naturalhistoria, m. fl.
lärdomsämnen, studerade hon, samt öfvade sig
dessutom än med jagt och ridderliga öfningar,
än med fruntimmersslöjder. Ja, hon gick så långt,
att hon utmanade öfverstelöjtnanten David Kohl
på duell, för det denne 1661 vågat gifta sig med
hennes kusin Görwel Nilsdotter Gyllenstjerna,
utan att hennes anförvandter tillspordes derom.
Görwel Christina G. blef sjelf gift, 1670, med en
öfverstelöjtnant Leonard Schulman, som dog 1677,
men när hon sjelf dog, är ej bekant, dock vet
man att hon lefde ännu 1685.
Gyllenstjerna, Ingeborg, dotter af landshöfdingen
och amiralen Göran G., var kammarjungfru
hos drottning Hedvig Eleonora och fick 1671
afsked, då hon bekom den vanliga brudskatten,
men dog ogift. Hon kom i tvist om försätet med
grefvinnan Hedvig Stenbock, som också blef
hoffröken, och denna tvist gaf anledning till mycket
gräl i de förnämare slägterna.
Gyllenstjerna, Maria Gustafva, dotter af
öfverståthållaren i Stockholm Christoffer G., föddes
1672, blef 1693 gift med riksrådet Carl Bonde
och dog 1738. Hon har gjort sig bekant såsom
skriftställarinna medelst en öfversättning från
franskan af Flavii Josephi Judiska historia, hvaraf
första delen utkom 1713, men den sednare icke
förrän 1747, således nio år efter öfversättarinnans
död. Dessutom har hon väsendtligt bidragit till
Dörarps kyrkklockas omgjutning och Tyresjö
kyrkas förbättring.
Gyllenstjerna, Sigrid, var dotter af den lärde
kammarherren Johan G. och tvänne gånger gift:
först med ambassadören Göran Flemming och
sedan med fältmarskalken Jakob Johan Hastfer.
– Hon skänkte år 1694 orgelverket till Grenna
kyrka. – Hon afled år 1700.
Gynthersdotter, Cecilia. År 1368 stiftade hon,
i stöd af sin aflidne man Luthbert Bukhorns testamente,
ett altare i Lunds domkyrka till jungfru Marias och
Knut den Heliges ära, med det vilkor att hennes son
skulle bli prest vid detta altare och hennes och
hennes mans jordfästning årligen firas.
Görtz, Maria Johanna, mamsell, är i Boyes
Målarelexikon upptagen såsom ganska skicklig
målarinna samt ledamot af Kongl. Målare-Akademien.
Isynnerhet nämnes hennes tafla: "döda fåglar,
upphängda på ett bräde", såsom alldeles
förträfflig och varande af en beundransvärd
illusion. Äfven berömmas hennes blommor, målade
i vattenfärg, för den noggrannhet, hvarmed de
äro utförda.
Göthilda, dotter af konung Algöte i
Westergöthland, var den namkunnige Ingiald Illrådas
drottning. Då Ingiald på grafölet efter sin fader
uppbrände så många häradskonungar, var äfven
hennes fader en ibland dem.
H.
Hafdisquinna. I ett bihang till Gotlands-lagen
finnes en vitter uppsats, prydd med åtskilliga dikter,
jemförliga, i estetiskt värde, med dem
som skimra kring Roms och Karthagos ursprung.
"Gotland uppfann först man den, som Thielvar
het. Då var Gotland så, att den om dagen sjönk
och om natten lyfte sig upp. Och den mannen
tände först eld å land, och sedan sjönk ön
aldrig. Thielvars son het Hafdi och Hafdisquinna
het den hvita Stjernan. De byggde först på
Gotland. Första natt de samman sofvo, drömde hon
en dröm. Tre ormar tycktes framhalka ur hennes
barm. Mannen, som förstod drömmens och
poesiens språk, visste nu att hon skulle få tre
snillrika söner. Dessa delade sedan ön i tre
delar" etc. Detta är den romantiska sagan om
Gotlands uppkomst och bebyggande. En socken
på ön heter ännu Hafdhem.
Hager, Rebecka, dotter af hofkassören
Christoffer Achatius H., var gift med en hofkamrer
Trafvare, som år 1693 blef adlad till Adlerfelt.
Hon hade tre söner, hvilka allesammans voro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
