Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Helena, den heliga - Helena, prinsessa - Helena, en dotter af svenske jarlen Folke Bengtsson - Helena, konung Erik X:s dotter - Helena hette Birger Jarls tredje dotter - Helena,dotter af hertig Magnus - Helga. En dotter af Amund Röriksson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
folk ihjälslagen, och hans slägt misstänkte den
oskyldiga Helena att vara upphof härtill.
Bedröfvad tog hon då pilgrimsstafven och sökte
tröst vid Kristi graf. Detta skedde omkring år
1160. När hon kom hem igen till sin
fosterbygd, tillbyggde hon Sköfde kyrka och beredde
sig der en graf, som intill sednaste tider och
sista branden varit i behåll. En dag, då hon var
stadd på kyrkoväg till Götene kyrka, öfverföllo
henne utsände mördare från hennes aflidna
dottermans hämndgiriga slägt, ihjälslogo henne med
mycken grymhet och släpade liket in i skogen.
Men, när hennes folk sörjande sökte ett saknadt
finger, vägleddes de af ett klart skinande ljus.
De funno det då, nedfallet bland enbuskarne, och
en blind, som af en händelse der gick fram, fick
i detsamma sin syn igen och såg det underbara
ljuset. En källa, som ännu kallas Sancta Elins
källa, säges, der hennes blod flöt, hafva
uppsprungit, och är en ryktbar offerkälla, om
hvilkens kraft att gifva bot för allehanda sjukdomar
sedan ransakades, och blef Helena derefter
inskrifven i Helgonaboken. Ett kapell söderut från
staden, kalladt Sancta Elins kapell, var bygdt
öfver denna källa, som besöktes med bön och
offer till detta helgon. Källegården säges hafva
sitt namn af denna källa. Stenen från kapellet
användes vid nya kyrkans byggnad; men vid
religionsförändringens tid, då erkebiskop Abraham
anställde en förföljelse mot helgonens aflefvor,
att de ej skulle förvilla folket till afguderi, sträckte
han ock sitt nit till de oskyldiga källorna, for
omkring och lät fylla samt igenstena de flesta
och bästa källor i landet. Då blef äfven Sancta
Elins kapellkälla igenfylld med sten och grus;
men den källans åder var för frisk att låta
hämma sitt lopp: under en af kapellets fordna
hörnstenar bröt hon åter fram i dagen och flyter der
ännu, erbjudande vandraren sitt friska och
ljufliga vatten. Elinemessan firades till åminnelse af
heliga Helenas dödsdag den sista Juli. Den
dagen var fridlyst, och 40 dagars aflat, eller
syndaförlåtelse, tillsagd alla dem, som då bevistade
messan i Sköfde. Bland sångerna i messans
första nattvakt prisades Westergöthland lyckligt, att
hafva sett henne födas:
Hell dig, menlösa och rena,
Westergöthlands härlighet,
Martyrkrönta Sanct’ Helena!
Säll när Gud i evighet,
Värdes från din boning klara
Huld vårt Svea land försvara!
Helena. Denna prinsessa väckte, på sin tid,
ehuru alldeles mot sin vilja, ett ofantligt
uppseende. Hon var dotter af konung Sverker II
och nunna i Wreta kloster i Östergöthland. En
förnäm svensk ädling, Sune Folkeson, röfvade
henne ur klostret och gifte sig med henne.
Såsom en styggelse omtalas detta äktenskap i de
gamla visorna och skall ej hafva varit lyckligt.
Det enda barnet, som deraf föddes, var Catharina,
sedermera förmäld med Erik XI. – Det
nyssnämnda klostret skall hafva haft 12 riddare till
bevakning, hvilka förgäfves sökte försvara det och
stupade för Sunes och hans mäns svärd. –
Rosenhane uppgifver, att detta bortröfvande ej
skedde på något groft och våldsamt sätt, utan voro
herr Sune och hans följeslagare klädde såsom
englar. Häröfver författades en visa, hvaruti
nunnorna införas talande om deras syster, som
en engel bortröfvat. Slutraden i hvarje vers
är: Medan man sofver allena, och hela sången
slutas med denna vers:
Det var de Kloster-Nunnor, de hade söm för sig.
Christ gifve en sådan Guds engel tog både dig och mig,
Medan man sofver allena.
Helena, en dotter af svenske jarlen Folke
Bengtsson, blef första gemålen åt Knut
Johansson Långe, som upphäfde sig till konung emot
Erik Läspe, den han dref ur riket 1230. Helena
dog före 1227. Hennes tvänne söner, Holmgeir
och Filip, blefvo som upprorsstiftare halshuggne,
den förre 1248 och den sednare 1252.
Helena, konung Erik X:s dotter, blef Knut
Johansson Långes andra gemål 1227, men efter
hans död gifte hon sig med Filip Larsson af
Rundby, som blef halshuggen 1252.
Helena hette Birger Jarls tredje dotter, i
hans andra gifte med Mechtild. Hon blef gift
med konung Magnus Ladulås’ gunstling, Ingemar
Nilsson, en dansk herreman, hvilken blef
ihjälslagen af Folkungarne på Gällaqvist 1278.
Helena, dotter af hertig Magnus. Se
Haubitz, Anna.
Helga. En dotter af Amund Röriksson,
förmäld med konung Waldemars sonson Waldemar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
