- Project Runeberg -  Anteckningar om svenska qvinnor /
214

(1864-1866) [MARC] Author: Wilhelmina Stålberg, P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jönsson, Ingeborg - Kallstenius, Eva - Kansteen, Gertrud - Karckman, Anna Henriksdotter - Karsten, Elisabeth Charlotta - Karström, Petronella

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vara hos dig i din famn och i lunden, der du
lekte för mig på harpan; det hafver jag sedan
med många tårar och suckar betänkt. De
kärliga sånger, som du sjöng – minns du hvad du
sjöng? ’Fågeln sjunger så ljufligt i skogen, Men
sitter så bedröfvad i buren’ – det är nu skedt
som du sade. Jag må nu kallas en fattig fågel
i buren, som förr var en lustig fågel i skogen.
Min hjertans vän! Oansedt det var intet länge
sedan, tyckes mig den tiden vara fast lång, och
vill jag af hjertat utstå den pinliga döden, om
jag allenast en gång finge åtnjuta en sådan
hugnad. – – Än minnes jag, huru du sade, när
jag satt på ditt knä, och du lekte på harpan,
att förr skulle ditt hjerta sönderbrista ock förflyga
i så många stycken, som jag såg löfven på träden
i lunden, än det skulle mot mig förkolnas
. Så ofta
jag går in i trädgården och skådar på träden,
betraktar jag de härliga ord oss emellan. Jag
kan intet mer skrifva, pennan darrar i min hand,
hjertat flyger i mitt bröst. Gud gifve, du hade
en sådan kärlek! Men jag försäkrar dig, att
min kärlek och mitt lif skola på en gång
ändas." – –


K.

Kallstenius, Eva. År 1840 trycktes i Westerås
ett arbete med följande titel: Juridiskt Gelerie
(obs. ej Galleri) af Juris Utr. Doctorinnan Eva
Kallstenii mognande försök i Juridiquen. Andra
Öppningen. (Det förutsätter att en Öppning förut
varit utgifven.)

Kansteen, Gertrud, enka efter borgmästaren
i Stockholm Folquinus Bracheles, grundade ett
S:t Andræ præbende i Stockholms Storkyrka, år
1370, hvilket blef stadfästadt genom konung
Christoffers bref, dat. Stockh. Sabb., infra
Octavos Ascensionis Domini, 1444. Fundationsbrefvet
finnes i Linköpings bibliothek.

Karckman, Anna Henriksdotter, äfven kallad
Krackman. En sägen är, att hon varit en skön
månglerskeflicka, som konung Carl XI i unga år
fått se på stadens torg, der hon sålde grönsaker.
Den täcka månglerskan, som uppmuntrades af
monarkens nådiga blickar, tog sig dristigheten
att presentera honom några utvalda bär, hvilket
lade grund till en så nådig bekantskap, att
konungen några månader derefter fann sig
föranlåten att förse flickan med en man, som med
sitt namn kunde öfverskyla den kärlekspant,
konungen ej ville erkänna som sin. Till nämnda
flickas blifvande man utsågs Axel Aulævill,
dåvarande notarius vid Stockholms magistrat, och
af denna hans första hustru, Anna
Henriksdotter Krackman, föddes Peter Aulævill, som
påstås varit på förenämnda sätt naturlig son af
Carl XI.

Adeliga stamfadern Peter A. blef
justitieborgmästare i Stockholm. Han hade ständigt
den fåfängan, att vid hvarje tillfälle kalla sig
drottning Ulrikas broder, och så ofta han som
borgareståndets talman, hvilket han var 1734,
1738, 1740, 1742 och 1746, hade företräde, kysste
han alltid tre gånger med en dristig
ömhetsbetygelse drottningens hand. – Fryxell hyser den
åsigt att konung Carl XI visade nästan ingen
böjelse för det vackra könet, och anser hans
kärlek till Anna Karckman för föga trolig.

Karsten, Elisabeth Charlotta, född i
Stockholm 1789; en konstnärinna, som erhöll sin
första undervisning af prof. Carl Johan Fahlcrantz,
men utbildade sedermera sjelf sin landskapsstil;
har utmärkt väl kopierat åtskilliga landskap i
olja, efter Ruysdael och andra. Hon blef gift
med ryske generalen Simeon Kachanoff, och
afflyttade med honom till Kauba i provinsen
Dagestan, der hennes man var anställd vid
Astrachanska grenadiererna och derjemte chef för
topografiska kåren.

Karström, Petronella, var gift med den qvicke
och aktade komminister Anders Svanér i
Gunnarsskog och Ny, som dog 1810. Hon hade en
oförskämd benägenhet att processa med alla
menniskor, med hvilka hon kom i någon beröring.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:21:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sqvinnor/0242.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free