Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karström, Petronella - Karth, Brita - Kaulbars, Fredrika Sofia Carolina - Kax, Anna - Klingenstjerna, Hedvig Eleonora Beata - Klingenstjerna, Maria Gustafva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hon anklagade inför rätta den samvetsgranne
prosten Lagerlöf, att han sökt inge henne
förgift. För denna sanningslösa beskyllning
dömdes hon till döden, men Kongl. Maj:t mildrade
domen till 28 dygns fängelse vid vatten och bröd.
Karth, Brita. Tvänne med detta namn hafva
bidragit att öka antalet af adliga personer, ehuru
de sjelfva voro oadliga.
Den första Brita Karth uppgifves hafva
varit prins Gustafs, Erik XIV:s olycklige sons,
älskarinna; andra uppgifva att hon var ordentligt
gift med prinsen, med hvilken hon haft fyra
barn. Från äldste sonen, Lars, härstammar
friherrliga ätten Eldstjerna, som utdog 1758, och
från den andre sonen, Samuel, adliga och
friherrliga ätterna Stjerneld, hvaraf den sednare ätten
fortlefver; det synes häraf, att Wasablod rinner
i dess ådror.
Den andra Brita C. Karth har blifvit sorgligt
ryktbar derigenom, att hon den 4 Mars 1865
blef ihjälskjuten, i Stockholm, af sin dotterson,
grefve Alfred Robert Cronhielm, som då var 24
år. Han är egentligen en oäkta son af Brita
C. Karths dotter, Christina Charlotta, och föddes
1840; men genom mormoderns åtgörande och
lockad af penningar gifte sig furiren vid Nerikes
regemente grefve Axel Fredrik Cronhjelm 1847
med Christina Charlotta och erkände hennes 7
år förut födde son som sin egen samt adopterade
honom; således blef han inlurendrejad i ätten,
fast intet Cronhjelms blod flyter i honom. Den
olycklige är nu dömd till lifstids fängelse för
sitt brott.
Kaulbars, Fredrika Sofia Carolina, dotter af
general-majoren Lars Fredrik von K., föddes
1782. Hon var en ung, intagande, vid konung
Gustaf IV Adolfs hof tjenstgörande, hoffröken,
som ådrog sig konungens vrede, emedan hon,
efter ett nära umgänge med en ung baron
Fredrik Ulrik Stackelberg, befann sig i sådana
omständigheter, att hon ej mera kunde visa sig på
hofvet. För att göra ett slut på dessa vid
hofvet dittills så vanliga uppträden, kallade
konungen baron Stackelberg till sig samt befallte
honom i stränga och förebrående ordalag att
genast gifta sig med fröken Kaulbars.
Naturligtvis lydde baronen, men med sådan motvilja, att
han ögonblicket efter vigselceremonien, d. 8 Okt.
1805, lemnade bröllopssalen, med den
förklaringen, att han aldrig mera ärnade mottaga eller
se sin unga hustru, hvars tårar och böner voro
lika otillräckliga att qvarhålla honom, som alla
de närvarande bröllopsgästernas. Sonen Berndt
Fredrik föddes samma år och dog året derefter,
1806. – Stackelberg gick i rysk tjenst och gifte
om sig med M. M. E. Heintzius, med hvilken
han hade tvänne barn. Hans första fru, von
Kaulbars, dog d. 11 Maj 1806, ett år efter
bröllopet, måhända af sorg och grämelse.
Kax, Anna, dotter af kyrkoherden i Tuna uti
Roslagen Erik K. och syster till
superintendenten i Mariestad Matthiæ Marci Mollthæi hustru,
blef gift d. 2 Juni 1594 med den namnkunnige
kyrkoherden i Nor, Erlandus Gudmundi. Från
dessa föräldrar härstamma öfver 5000 ättlingar,
hvaröfver slägttabeller finnas, och deribland
många framstående personer: hjeltar, statsmän och
vetenskapsmän. Trettio olika ättlingar hafva
blifvit adlade med olika namn. Öfver 70 qvinliga
ättlingar hafva blifvit gifta i olika adliga slägter.
Sju manliga hafva blifvit friherrar, tre grefvar; sex
ättlingar hafva blifvit biskopar, fem biskopar
gifta i adelsslägter o. s. v. – Med sin man hade
Anna Käx elfva barn. Hon dog 1658. Mannen
var förut gift med Brigitta Pehrsdotter, med
hvilken han hade fyra barn, hvars afkomlingar
äfven böra inräknas bland ofvanstående ättlingar.
Klingenstjerna, Hedvig Eleonora Beata, född
omkring år 1660 och dotter af den förste
biskopen i Götheborg Zacharias Klingius, sedermera
adlad till Klingenstjerna. Hon var, såsom fru
Lenngren uttrycker sig, "en lärd i stubb".
Fröken Klingenstjerna hade studerat som en gosse,
ja, vida mer än mången sådan, och var ej
heller den som "satte sitt ljus under ena skäppo",
ty hon sammanskref, bland annat, en oration på
latin, hvarmed hon personligen uppträdde på
Linköpings gymnasium, der hon orerade så, att
alla kunde höra det. – Hon gifte sig med en
fändrik Broman vid Dalregementet.
Klingenstjerna, Maria Gustafva,
öfverstelöjtnanten Erik Klingenstjernas dotter, föddes 1789
och blef 1817 gift med professor Pehr Sjöbring
i Upsala. Då hon dog, 1845, och hennes
testamente bröts, förnams att den aflidna anslagit en
summa af 13,500 rdr rgs till välgörande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
